Förundran är en drivkraft för barns lärande, men kräver vuxnas närvaro snarare än avancerad planering. Trots en stressig vardag kan de små ögonblicken – ett höstlöv, ett spindelnät eller en daggdroppe – öppna dörren till nyfikenhet, samtal och utforskande. Hur skapar vi utrymme för fler sådana ögonblick i förskolan?
Läs mer...En saga behöver inte ta slut när boken stängs. Genom pratritande och gemensamt berättande tar barnen berättelsen vidare, gör den till sin egen och utvecklar språk, fantasi och identitet. Förskolans uppgift blir att skapa utrymme där barnens egna berättelser får växa vidare. Hur skapar du utrymme för barnens egna berättelser efter att sagan tagit slut?
Läs mer...Från 1 juli 2027 får förskollärare lagstadgad rätt till minst fem timmars planeringstid per vecka – men bara om förutsättningarna är goda. Förordningen öppnar samtidigt för mer tid vid större utmaningar. Nu börjar den verkliga diskussionen: Hur ska reglerna tolkas och tillämpas i praktiken? Hur tror du att din arbetsgivare kommer tolka den nya förordningen?
Läs mer...Ett nytt läsår börjar med både energi och en känsla av otillräcklighet. Pedagoger vill möta barnen med närvaro, men vet redan från start att uppdraget överstiger förutsättningarna. En hållbar förskola kräver mer än engagemang – den kräver villkor som gör det möjligt att lyckas. Vilka förutsättningar behöver förändras för att både barn och pedagoger ska kunna lyckas?
Läs mer...En enkel fråga om barn får vara barfota blir en reflektion om hur barn lär genom sina sinnen. Inlägget lyfter balansen mellan trygghet och utforskande och påminner om att naturen erbjuder undervisning varje dag – om vi vågar ge barn utrymme att erfara världen med hela kroppen. Hur mycket utrymme ger vi barn att upptäcka världen med sina egna sinnen?
Läs mer...Elinor skildrar hur en enkel vattenpöl blir en plats för lärande, nyfikenhet och upptäckter. Genom att följa barnens initiativ istället för att styra dem får pedagogen syn på deras tankar, hypoteser och lärprocesser. I vattenleken blir misstag en naturlig del av utforskandet. Hur ofta vågar vi stanna upp och följa barnens väg istället för vår egen?
Läs mer...Emma skildrar hur enkla material som stenar, pinnar och tyg kan bli grunden för lek, undervisning och gemenskap i förskolan. Genom gemensamt skapande får materialet ett djupare värde och barnen utvecklar ansvar, fantasi och delaktighet. Fokus flyttas från konsumtion till kreativitet och gemensamt utforskande. Vad händer när vi börjar skapa mer tillsammans istället för att köpa färdiga lösningar?
Läs mer...Johan undersöker hur AI och digitala verktyg kan fungera som stöd i förskolans planering och undervisning utan att ersätta relationer eller pedagogisk kompetens. Fokus ligger på hur teknik kan frigöra tid, stärka kopplingen till läroplanen och skapa bättre förutsättningar i en pressad verksamhet. Hur kan teknik stötta utan att ta över?
Läs mer...Suzan lyfter vikten av att utgå från barns perspektiv i utvecklingen av förskolan. Genom att lyssna på vad barn uttrycker i lek och samtal kan vi förstå vad som skapar mening och kvalitet. Det handlar inte bara om att höra – utan att låta barnens röster påverka. Vad händer om vi tar deras svar på allvar?
Läs mer...Emmelie argumenterar för att utbildningsnivå är avgörande för kvalitet i förskolan. Lärare i förskolan har ett särskilt pedagogiskt ansvar som kräver högskoleutbildning. När gränser suddas ut riskerar kvalitet och profession att urholkas. Hur kan vi stärka lärarrollen och samtidigt värna alla yrkesgrupper?
Läs mer...
Emma Walliander
Elinor Keiriö Östlin
Johan Eckman
Suzan Özunluoglu
Emmelie Persson