Emma skildrar hur enkla material som stenar, pinnar och tyg kan bli grunden för lek, undervisning och gemenskap i förskolan. Genom gemensamt skapande får materialet ett djupare värde och barnen utvecklar ansvar, fantasi och delaktighet. Fokus flyttas från konsumtion till kreativitet och gemensamt utforskande. Vad händer när vi börjar skapa mer tillsammans istället för att köpa färdiga lösningar?
Läs mer...Suzan reflekterar över hur vuxnas sätt att tala om barn kan påverka barns självbild och förståelse av sig själva. Genom egna erfarenheter och yrkeserfarenhet synliggörs hur professionella beskrivningar aldrig är neutrala, utan också positionerar barnet i relation till normer och förväntningar. Hur formar våra ord barns bild av sig själva?
Läs mer...Johan undersöker hur AI och digitala verktyg kan fungera som stöd i förskolans planering och undervisning utan att ersätta relationer eller pedagogisk kompetens. Fokus ligger på hur teknik kan frigöra tid, stärka kopplingen till läroplanen och skapa bättre förutsättningar i en pressad verksamhet. Hur kan teknik stötta utan att ta över?
Läs mer...Idag är det förskolans dag! Elinor hyllar allt det osynliga arbete som sker i förskolan varje dag. Genom relationer, omsorg, konflikter, lärande och samarbete formas både barnens nutid och samhällets framtid. Hon lyfter vikten av att stanna upp och se värdet i det gemensamma arbetet bakom vardagens alla små ögonblick. Hur ofta påminner vi oss om betydelsen av det vi gör varje dag?
Läs mer...Kitti problematiserar balansen mellan struktur och kontroll i förskolan. Rutiner behövs för trygghet och ordning, men riskerar att bli begränsande när de används slentrianmässigt och utan hänsyn till barnens perspektiv. Författaren lyfter vikten av spontanitet, dialog och att våga ta emot kritik utan försvar. När blir struktur ett hinder för barns frihet?
Läs mer...Klara problematiserar hur vuxna ibland pratar om barn på sätt som förminskar deras känslor och beteenden. Genom att först beskriva en vuxen kollega med ord som ”trotsig” och ”vill ha uppmärksamhet” synliggörs hur språket formar människosyn. Barns motstånd förstås istället som uttryck för behov och relationella signaler. Hur påverkar vårt språk sättet vi möter barn?
Läs mer...Johan funderar över hur AI kan fungera som ett stöd i förskolans planering, dokumentation och koppling till läroplanen. En egenutvecklad webbapp kanunderlätta inspiration, reflektion och systematiskt kvalitetsarbete utan att ersätta pedagogens kreativitet eller professionella kompetens. Hur kan AI stärka – snarare än styra – pedagogiskt arbete?
Läs mer...Suzan lyfter vikten av att utgå från barns perspektiv i utvecklingen av förskolan. Genom att lyssna på vad barn uttrycker i lek och samtal kan vi förstå vad som skapar mening och kvalitet. Det handlar inte bara om att höra – utan att låta barnens röster påverka. Vad händer om vi tar deras svar på allvar?
Läs mer...Maria lyfter värdet av enkla men kraftfulla ord – hej, tack och förlåt – genom exempel som HTF(A)-klubben och pärlburken. Genom att uppmärksamma positiva handlingar och själva föregå med gott exempel kan vi stärka barns sociala kompetens och empati. Hur kan vi göra dessa värden levande i vardagen
Läs mer...Emma lyfter handlingskompetens som en grund för hållbar utveckling i förskolan. Genom meningsfulla handlingar i vardagen får barn förståelse för hur deras agerande påverkar världen. Samtidigt betonas att ansvaret ligger hos vuxna. Hur kan vi skapa fler situationer där barn får känna att deras handlingar spelar roll?
Läs mer...
Emma Walliander
Suzan Özunluoglu
Johan Eckman
Elinor Keiriö Östlin
Kitti Lundquist
Klara Lindberg
Maria Karlander