Förskolan hålls ofta ihop av pedagogers lojalitet och förmåga att kompensera för bristande förutsättningar. Problemet är inte att personalen larmar – utan att larmen blivit en normal del av vardagen. Hur länge kan en verksamhet bygga på människors vilja att ständigt täcka upp för systemets brister?
Läs mer...Ett nytt läsår börjar med både energi och en känsla av otillräcklighet. Pedagoger vill möta barnen med närvaro, men vet redan från start att uppdraget överstiger förutsättningarna. En hållbar förskola kräver mer än engagemang – den kräver villkor som gör det möjligt att lyckas. Vilka förutsättningar behöver förändras för att både barn och pedagoger ska kunna lyckas?
Läs mer...Suzan reflekterar över hur vuxnas sätt att tala om barn kan påverka barns självbild och förståelse av sig själva. Genom egna erfarenheter och yrkeserfarenhet synliggörs hur professionella beskrivningar aldrig är neutrala, utan också positionerar barnet i relation till normer och förväntningar. Hur formar våra ord barns bild av sig själva?
Läs mer...Suzan lyfter vikten av att utgå från barns perspektiv i utvecklingen av förskolan. Genom att lyssna på vad barn uttrycker i lek och samtal kan vi förstå vad som skapar mening och kvalitet. Det handlar inte bara om att höra – utan att låta barnens röster påverka. Vad händer om vi tar deras svar på allvar?
Läs mer...Suzan problematiserar hur minskande barnkullar påverkar förskolan. Trots färre barn minskar inte alltid barngrupperna; istället centraliseras verksamheter och arbetslag splittras. Det väcker frågan om Skolverkets rekommendationer verkligen prioriteras. När möjligheten att stärka kvaliteten finns, handlar valet mindre om demografi – och mer om våra prioriteringar. Vad väljer vi?
Läs mer...Suzan synliggör måltidens komplexitet i förskolan genom den till synes enkla frågan om knäckebröd. Bakom svaret ryms överväganden om tempo, rutiner, vila och gruppdynamik. Små beslut påverkar stämning och relationer. Hur medvetna är vi om de värden som styr våra svar i vardagens övergångar?
Läs mer...Suzan problematiserar obalansen mellan ansvar och inflytande i förskolan. Pedagoger förväntas bära kvalitet och barns bästa, men saknar ofta möjlighet att påverka beslut om organisation och resurser. När professionens röst inte ges utrymme riskerar även barnens delaktighet att försvagas. Hur skapar vi verklig demokratisk delaktighet även för pedagoger?
Läs mer...Suzan Özunluoglu lyfter hur barn spontant visar omsorg om natur och ställer frågor som vuxna ofta inte hinner möta. Hållbar utveckling är för barn inte ett projekt utan ett levt förhållningssätt. När vi ser barn som aktiva aktörer skapas verklig förändring. Hur kan vi bättre följa barnens tempo och frågor?
Läs mer...
Suzan Özunluoglu