Förskolans vardag präglas av snabba bedömningar, men rättvisa kräver att vi utmanar våra egna förutfattade meningar. Genom att möta barn, vårdnadshavare och kollegor med nyfikenhet i stället för dömande kan vi skapa bättre samarbete och tryggare verksamheter. Hur kan vi bli bättre på att se bakom beteenden och sätta barnets bästa först?
Läs mer...En provocerande rubrik om att förskolan ska anpassas mer efter föräldrar väckte starka reaktioner – men speglar den verkligen utredningens innehåll? Texten argumenterar för att förskolan ibland är alltför snabb att inta försvarsställning, när samma underlag i stället skulle kunna öppna för viktiga samtal om barnomsorg, jämställdhet och resurser. Vad skulle hända om vi sökte samförstånd innan vi sökte konflikt?
Läs mer...Fira Förskolans dag – idéer och samling
Läs mer...Att vara både förskollärare, fackligt engagerad och vårdnadshavare innebär att yrkesrollen följer med in i föräldrarollen. Anna Heimer skildrar balansen mellan engagemang och förståelse för förskolans vardag, samtidigt som barnets trygghet alltid står i centrum. Hur påverkar våra olika roller egentligen hur vi ser på förskolan?
Läs mer...Debatten om vårdnadshavares “fusk” riskerar att rikta fokus mot fel problem. Johan menar att förskolan har ett professionellt ansvar, men inte tolkningsföreträde om barnets bästa. Lösningen ligger i bättre förutsättningar – mindre barngrupper och högre personaltäthet – snarare än att skuldbelägga enskilda vårdnadshavare. Hur länge ska vi diskutera symptomen istället för orsakerna?
Läs mer...Johan problematiserar debatten om vårdnadshavare som “fuskar” till sig mer förskoletider, bland annat lyft i SVT Skåne. Fokus bör inte ligga på moral eller kontroll, utan på ett system med bristande resurser. När strukturerna inte fungerar förskjuts ansvaret till individer. Hur kan vi istället rikta blicken mot förutsättningarna?
Läs mer...Jan Kjellin problematiserar vistelsetiden i förskolan och visar att den i stor utsträckning styrs av godtyckliga beslut. Utökad tid riskerar att försämra kvaliteten om inte gruppstorlek och personaltäthet säkras först. Författaren efterlyser lagstadgade ramar. Bör vi verkligen öka tiden utan att först säkra förutsättningarna?
Läs mer...Maria Karlander beskriver en stark kontrast mellan 90-talets förskola och dagens verklighet. Förr fanns mindre barngrupper, mer planeringstid och utrymme för spontanitet och utflykter. Idag präglas verksamheten av pressad bemanning och effektivisering. Hur kan vi återvinna friheten och förutsättningarna att arbeta utifrån vår fulla kompetens?
Läs mer...Emmelie knyter samman barnens rättigheter och personalens arbetsvillkor i förskolan. För stora barngrupper hotar både kvalitet och arbetsmiljö. Lagstadgade gruppstorlekar lyfts som nödvändigt, tillsammans med gemensamt engagemang från personal och vårdnadshavare. Är politiken redo att sätta barnets bästa först?
Läs mer...Johan kritiserar förskolepolitiken för sin kortsiktighet, där mandatperioder styr mer än barns behov. Tillfälliga satsningar ersätter långsiktiga investeringar i kvalitet, personal och stabilitet. Förskolan kräver politisk samsyn och beslut som sträcker sig bortom fyra år – men är politiken beredda att tänka så långt?
Läs mer...
Kitti Lundquist
Jan Kjellin
Planeraren
Anna Heimer
Johan Eckman
Maria Karlander
Emmelie Persson