Arbetsgivaren organiserar inte för att vi ska få planeringstid!

Sedan en tid tillbaka pågår en utredning av Bo Jansson kring planeringstiden i förskolan. Han har hittills nämnt fem timmar till planering samt efterarbete av undervisning. ”Hur ska det gå till? Vi får ju inte ut de få timmar vi har rätt till idag”, säger då en del. ”När ska vi då ha tid att vara i barngrupp”, säger någon annan. Båda påståenden beror nog på att vi som arbetar i förskolan är vana vid att det inte organiseras för att vi ska få förutsättningar att bedriva vårt uppdrag. Kort sagt, arbetsgivaren organiserar inte för att vi ska kunna planera. De organiserar endast för tiden vi spenderar med barnen. Och vi har aldrig ifrågasatt varför.

Överenskommelse och avtal

Tiden vi har utifrån överenskommelser, avtal och annat, den ska oftast bara ”lösas inom befintliga ramar”. Vilket är en omöjlighet. Så vi försöker lösa det så gott det går. Oftast går det inte. I alla fall inte utan att det blir konsekvenser av negativ art. Oftast går det ut över barnen för det är vår tid med dem som minskar.

Men det går också över annan personal. Den personal som ska rodda arbetet på golvet med en ”man kort”. På de enheter det funkar att ta ut tid för planering samt för- och efterarbete, funkar det vanligtvis bättre i teorin än i praktiken. Det är inte heller här, helt fritt från konsekvenser. Man lappar och lagar och trollar lite, för att skrapa ihop tid att planera en hel verksamhet på. Men visst finns det rektorer som insett det galna i detta och därför valt att sätta in sk planeringsavlösare. Det vill säga personer som löser av förskolläraren när hen ska gå på planering. Klokt!

Ofta vill arbetsgivaren väldigt gärna även blanda sig i och ge mer uppgifter till den lilla tid vi lyckas få till. Allt för att inte vi bara ska ”sitta av tiden”. Men helt ärligt, vår tid är nog inga problem att fylla. Oavsett hur mycket tid vi får.

Schema

Det vanliga är att förskolorna lägger sin organisation samt personalens schema som OM alla kommer vara i barngrupp 100% av sin arbetstid . Sedan, när all undervisningstid är lagd, alla skogsdagar och måltider och annat, då först letar man efter luckor där man kan lägga in planeringstiden för förskollärarna. Kruxet är att inga luckor finns. Inte alls faktiskt. För det saknas vanligtvis en så kallad tjänsteplanering. Så därför blir det väldigt sällan lösningar som är fördelaktiga, vare sig för den som ska ha planeringstiden eller de som ska lösa situationen med ofta ”en man kort”.

I skolans värld är det sällan man tänker att lärarna gör sin fulla arbetstid enbart på lektionerna, utan det läggs in från början tid till att lektioner ska förberedas osv. Men på förskolan är det som att det fortfarande finns någon slags tro på att det inte behövs planeras för undervisningen, utan man kan ”hitta på något kul där och då”. Man glömmer helt enkelt att vi har en läroplan att följa. Vi precis som övriga lärare i andra skolformer. Det är liksom inte valbart.

Bo Janssons utredning är väldigt viktig för oss och för verksamheten

Viktig som i nödvändig. Det vi behöver är likvärdighet var i landet du än arbetar. Det behövs vara tydligt att det skall organiseras för och det ska finnas tydliga och välkända lokala rutiner på hur man ska gå till väga OM planeringstiden i undantagsfall uteblir. Det är dags nu. Det som så mycket annat som innebär förbättringar inom förskolan som måste till för att det ska bli en kvalitativ tid för våra barn, men också för att det ska vara en rimlig arbetsbelastning för oss lärare i förskolan.

Det ingår i begreppet ”balans mellan krav och resurser” att vi får förutsättningar för vårt uppdrag. Så håll tummarna att den där ”Bosse” får till något bra. Så vi kan få börja jobba på arbetstid och slippa ta av vår fritid. Fritiden som vi behöver för återhämtning och att umgås med nära och kära. Fritiden som vi behöver för att kunna få energi som hjälper oss till ett hållbart yrkesliv. En fritid fri från arbetstid, så att säga.

För vår arbetstid bör och skall organiseras på sådant sätt att allt vi gör som hör arbetet till, skall rymmas inom just vår arbetstid. Där ingår även att planera förskolans verksamhet. Den ideella förskolepedagogens tid är förbi. Vi har varken ork eller lust att fortsätta arbeta gratis! Vi behöver en väl organiserad förskoleverksamhet där det finns balans mellan krav och resurser. Så länge inte arbetsgivaren löser sin del, kanske vi bör sluta göra mer än det vi får tid och resurser till. Vi behöver sluta göra oss själva ”en björntjänst” och därmed sluta arbeta gratis, sluta stressa, ta bort vårt dåliga samvete och bara vara. Vill arbetsgivaren få en kvalitativ verksamhet, tja då får de leverera förutsättningarna till oss.

Tills dess sätter vi oss på rumpan och väntar.

Tids nog inser de väl…