Kära rektor!

Du är väldigt tyst och jag undrar hur du mår. I debatten om förskoleverksamhetens förfall så varken ser jag eller hör dig. Var är du?

Du vet väl om att vår kritik inte är riktad mot dig som person? Du vet väl att det handlar om sakfrågan? Jag förstår att du känner dig maktlös och tänker ”jag gör ju allt jag kan med de medel jag har”. Men gör du verkligen det? ALLT du kan? Kanske… Men jag skulle bli förvånad och jag tvivlar på att du vet vilka stora möjligheter till påverkan du faktiskt besitter.

Om du gör allt du kan:

• Om du gör allt du kan, så ställer du dig – tillsammans med ditt fackförbund- oenig till budgeten när den ska samverkas. För det ska den. Och om du inte har tillräckliga resurser för att bedriva verksamhet. Låtsas då inte som om du tycker budgeten är rimlig.
• När du läser på om lagar och avtal samt styrdokument gällande ”rektors ansvar” och inte upplever att du kan följa dem- så flaggar du till ledningen. Hela vägen upp i delegationsordningen.
• Du skriver tillbud (ja, även du kan göra det såklart) och kanske behöver du skriva en arbetsskadeanmälan på dig själv. Om du inte mår bra på grund av arbetsbelastning eller dylikt. För det är rätt tufft uppdrag som du har. Det är det ingen som tvivlar på.
• Du går inte upp dag efter dag och bryter mot arbetsmiljölagen och ljuger för dig själv att du ” minsann gör allt du kan”. Utan du och ditt fackförbund yrkar på rätt resurser för att kunna följa just lag, avtal och styrdokument och får ni inte igenom det, då returnerar du/ni arbetsmiljöansvaret tillbaks upp i delegationen. Det lär de inte uppskatta, men du gör det ändå.
• Du engagerar dig och ser till att din och dina kollegors röster hörs och att era åsikter om önskan om förbättringar syns, i media, till politiker, varsom det behövs.
• Du stöttar din personal att göra det de kan (när saker och ting inte fungerar), som att skriva tillbud, skriva arbetsskadeanmälningar med mera.
• Du gör Risk- och konsekvensbedömningar inför organisationsförändringar och går inte till beslut om det kvarstår risker som innebär negativa konsekvenser för dina medarbetare.
• Du står upp för din personal genom att till exempel säga nej, om du ser att det är orimligt att tillföra ytterligare ett barn till gruppen och du tillsätter extraresurser för de barn som behöver det- och om det påverkar ditt budgetresultat så står du ändå kvar vid ditt beslut.
• Du ser till att lyssna på din personal och framföra det du hör uppåt till ledningen och DU föregår som ett gott exempel och utför endast arbetsuppdrag inom ramen av din arbetstid. Det vill säga, du arbetar inte gratis på kvällar och helger och du ser till att få återhämtning, även på arbetstid.

Det finns säkert än mer för dig som du kan göra, men vi stannar där. Jag vill inte att du ska känna dig mer stressad än du troligtvis redan gör.

Puh… det var som sagt en lång lista

Jag fattar hur det kan kännas. Tufft på gränsen till orimligt. Men vet du. Du tog dig an ett uppdrag och fick lön därefter med ett stort ansvar. Ett ansvar att leda en verksamhet samt ha det extremt tunga ansvaret att inte utsätta din personal för något som innebär risker för deras liv eller hälsa. Det ansvaret tog du på dig när du skrev på ditt anställningsavtal. Det är rätt maxat. Följer du det? Gör du verkligen ALLT du kan för att leva upp till det?

Jag tvivlar… Precis som jag tvivlar på att vi – dina medarbetare- gör allt VI kan. Precis som jag tvivlar på att vårdnadshavare, samhällsmedborgare, beslutsfattande politiker – gör ALLT de kan.. Jag tvivlar…

Men om du känner att du faktiskt gör allt det där. Allt du faktiskt kan göra och checkar av ovanstående långa lista. Ja, då tackar jag dig. Tackar dig för att du tar ditt ansvar och bidrar till en bättre framtid. Tack!

Börja nu!

Du som känner att du borde göra mer. Börja nu. Bättre nu, än aldrig! Tack på förhand! Och du som känner att det här var en orättvist riktad skrivning som du upplever dig kränkt av. Fundera på vad det är som triggar dig. Kan det vara för att du trodde du gjorde allt, men nu inser att det var fel? Var inte orolig. Alla kan göra bättre framöver och alla kan göra mer än man tidigare gjort. Dessutom får vi bäst resultat när vi gör saker tillsammans!

Låt oss börja att vända tillbaks och förändra dagens situation med en verksamhet där både barn och vuxna faktiskt far illa, mot en förskola vi alla kan vara stolta över. Du, jag och vi. Vänta inte! Börja redan idag! Välkommen att börja synas och höras. Välkommen att börja kämpa. Och välkommen att ta fighten.

Vi har väntat på dig!