I tidigare diskussioner om förskolans utveckling har jag belyst hur termen ”dagis” underminerar den moderna förskolans roll. Trots detta kvarstår utmaningen: många verkar fortfarande se förskolan som en förlängning av gårdagens barnomsorg snarare än som en del av utbildningssystemet.
Det är dags att ta nästa steg och fokusera på en av dom stora frågorna för förskolans framtid: barngruppernas storlek och dess påverkan på barns utveckling och pedagogers arbetsmiljö.

Sveriges Lärare arbetar för att få lagstadgade regleringar kring barngruppens storlek, personaltäthet och lärare i förskolans planeringstid. Det är krav som inte bara handlar om arbetsmiljö för personalen utan om barns rätt till en trygg och kvalitativ utbildning.
Skollag och läroplan – höga krav på kvalitet
Förskolan är idag styrd av skollagen och en egen läroplan (Lpfö 18), vilket tydligt markerar dess pedagogiska betydelse. Dessa styrdokument kräver att förskolan ska främja barns utveckling och lärande, erbjuda en trygg miljö och samtidigt lägga grunden för ett livslångt lärande. Men med dessa krav följer också stora utmaningar.
Att uppfylla läroplanens intentioner kräver inte bara tid och resurser. Utan också en verksamhet som är strukturerad för att möta varje barns unika behov. Stora barngrupper, otillräcklig personaltäthet och bristande planeringstid gör det svårt för lärare i förskolan och barnskötare att leva upp till lagens och läroplanens ambitioner. Resultatet är att kvaliteten på förskolans utbildning blir lidande – där barnen betalar priset.
Forskningens tydliga budskap
Studier visar att mindre barngrupper inte bara gynnar barnens emotionella och kognitiva utveckling. Det säkerställer också att pedagogerna har möjlighet att ge varje barn det stöd och den uppmärksamhet dom behöver. Det finns ett starkt samband mellan gruppstorlek och barns stressnivåer, språkutveckling och möjligheter till meningsfulla relationer. Något som alltför ofta ignoreras när ekonomiska prioriteringar tar överhanden.
Ett ansvar för politiker och samhället
Vi står inför ett vägskäl. Med minskande antal barn i många kommuner har vi en historisk chans att reformera förskolan och skapa mindre barngrupper. Det kommer förstärka lärare i förskolans roll som lärare snarare än ”barnvakt”. Vi behöver också minnas förskolans övergång från barnomsorg till en pedagogisk verksamhet, där läroplanen sätter ramarna för allt vi gör.
Det är inte bara en fråga om barns rättigheter utan om samhällets framtid. Precis som jag tidigare skrivit och argumenterat är förskolan den plats där grunden för livslångt lärande läggs. För att säkerställa detta behöver vi lagstadgade regleringar som skyddar barnens, lärare i förskolan och barnskötarnas välmående. Allt från mindre barngrupper till rätt förutsättningar för planering och reflektion.
Avslutande tankar
Om vi fortsätter att se förskolan som en förvaring snarare än en del av utbildningssystemet, riskerar vi att underminera både barnens utveckling och samhällets framtida stabilitet. Förskolan är mycket mer än ett ”dagis” – det är här barnen börjar sin resa som framtidens samhällsmedborgare. Att investera i mindre barngrupper och stärka förskolans struktur är inte en lyx, det är en nödvändighet.
Läroplanen och skollagen utgör en tydlig färdväg mot en kvalitativ förskola. Men det är bara ord utan dom praktiska förutsättningarna för att genomföra dom. Politiker och beslutsfattare måste förstå att små barngrupper, hög personaltäthet och en hållbar arbetsmiljö är grunden för att dessa mål ska bli verklighet. Låt oss inte låta kortsiktiga ekonomiska vinster stå i vägen för våra barns rättigheter. Gör förskolan till vad den borde vara: en plats där varje barn får möjlighet att växa. Där lärare i förskolan och barnskötare kan bidra med sin fulla potential.