fbpx

Jag tänkte återigen ge lite tips och tricks gällande musikundervisningen i förskolan, den här gången inräkningen. Alltså när vi räknar in/visar barnen när en sång börjar. 

Varför räknar alla till tre? - Anton Jakobsson

”Detta ständiga 1, 2, 3…” brukar jag tänka. Lite då och då blir man lite ensam om den tanken. Det vet jag med all säkerhet, för annars hade väl alla andra slutat räkna till det? 

”Jaha?”, tänker ni nu, ”Vad är det för fel med det då? Det är så vi startar cykelracen på gården, springloppen inomhus och precis allt annat här på förskolan”.

Jo, det ska jag berätta. När man inom musiken ”räknar in” en sång sätter man tempot i låten. Då vet ens medmusikanter/medsjungare hur ”snabbt” man ska spela/sjunga redan från start. Man vet också när låten börjar. 

4-takt

De allra flesta sånger vi sjunger eller spelar i förskolevärlden (och i världen till och med) går i 4-takt, vilken har med en låts uppbyggnad att göra. Precis som med puls är det något ett tränat musiköra bara ”känner” och det går på autopilot. Man känner nästan med hela kroppen när det är dags att börja, hur man ska röra kroppen eller när till exempel refrängen börjar. Västvärldens musik har mer eller mindre en färdig mall för hur det ska låta. Om någonting faller utanför den här ramen, eller spelas på ett sätt som är musikaliskt fel, börjar det däremot skaka på ett obehagligt sätt i kroppen samtidigt som man får blodsmak i munnen. 

För er som läser detta och inte vet vad jag pratar om ska jag ge två exempel. Jag vill att ni ska få den här vidriga känslan i kroppen och få en viss förståelse för vad det är jag menar. 

  1. We will ROCK YOU
  2. Klappa dina händer när du är riktigt glad

Känner ni hur avigt det blir? Fattar ni hur jobbigt det var att fortsätta skriva och bara lämna de där meningarna i det skicket. 

Nog med obehag.

Vad ska vi räkna till när en låt går i 4-takt?

Jo, vi ska räkna till 4. Svårare än så är det inte. Då visar vi barnen hur snabbt de ska sjunga och vi ger dem grunderna i enkel musikteori. När vi får grepp om det kommer också barnen få grepp om det. När man gör det ett tag med en barngrupp märker man hur de sakta men säkert går mot ett läge där de faktiskt känner in musiken och bara vet när sången börjar (lättare att höra om man också tar hjälp av ett instrument i musikstunderna). 

Varför är det här så viktigt då? Precis som med allt annat vi lär barn kan vi försvåra för dem om vi lär dem fel. Vi sätter barnen i en situation där de måste lära om, om de i musikundervisningen tror att de ska börja sjunga/spela när någon räknat till 3, oberoende av taktart.

Fler problem

Även om jag sen tidigare nämt att de flesta låtar vi sjunger i förskolan går i fyrtakt, och att vi således ska räkna till fyra (i rätt tempo) så finns det ett litet problem. Bara för att krångla till det ytterligare liksom!

Ibland börjar inte en låt på ”ettan”, utan på så kallad upptakt. För att ta exemplen från ovanför (We will rock you & Klappa händerna) så börjar den första av dom på ettan. Där räknar man alltså:

1 – 2 – 3 – 4 – We!

Klappa händerna däremot börjar på upptakt, och därför måste vi alltså börja sjunga mitt i inräkningen. I det här fallet på fyran.

1 – 2 – 3 – Klappa – Händerna

Fyran ersätts alltså av ”kla(ppa)” och ettan kommer på hä(änderna)

Finns det alternativ till en inräkning?

Med det sagt vill jag absolut inte skrämma bort någon från att syssla med musik i förskolan, även om man inte har koll på musikteorin. Tvärtom uppmanar jag fler till att syssla med det för man får så mycket gratis om man musicerar mycket i förskolan, utan att ens behöva tänka på vad det kan tänkas vara. Det jag absolut vill är att vi slutar räkna till det förbannade 3.  

Och för att lugna ner en eventuellt skrämd läsare kommer här en lista på enkla saker man kan göra istället för att räkna alls: 

  1. Bara börja, barnen kommer garanterat att hänga med från ord två-tre i låten.
  2. Börja med ett åååÅÅÅ sen startar du. Det brukar gå snabbare för barnen att hitta rätt än när man bara börjar. 
  3. Visa tydligt med kroppen när sången börjar. Höj upp med axlarna och andas in. Då visar du tydligt att något är på gång. 

Är alternativen i listan ”rätt”? Nja… Men de är i alla fall inte fel. 

Tack för ordet!

Medförfattare

#4-takt, #Inräkning, #Musikundervisning, #Puls, #Taktart, #Tempo, #Upptakt
2 svar på “Varför räknar alla till tre?”
  1. Tack!
    Ett ord i rättan tid!

    Vågar jag hoppas att din nästa bloggpost ska handla om pedagogens ansvar för att sången ska hamna i en rimlig tonart?

    Jag tror det där 123-andet är en form av antiledarskap där den vuxne överlåter tonart och tempo till barnen.

    1. Du hoppas i rätt riktning! Tonarten kommer gås igenom så småningom också. Antingen av mig eller en annan sångfågel.

      Kan vara en del i det. Jag har sett lite av varje i diverse observationer. Delvis att något barn får starta men också att det är tydligt att en vuxen leder (på ett i övrigt bra och tydligt sätt när sången väl är startad) men använder lite felaktiga verktyg och ibland alldeles för fel tonart.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *