Den osynliga kvaliteten

Till slut jag sett de två filmerna Det omätbara. Jag har jobbat i hemtjänsten som ung och sedan i många år i förskola/skola med mycket omsorgsrelaterad verksamhet. Intervjun med Jonna Bornemark berörde mig mycket. Omsorgen, de små vardagliga mötena är så viktiga. De minns jag som betydelsefulla från tiden i hemtjänsten. På samma sätt är alla de vardagliga mötena med barnen i undervisningen dyrbara. Jag tycker det är intressant att stanna upp lite och fråga sig vad praktisk klokhet betyder för vårt pedagogiska yrkesutövande.

I vilka moment i vardagen använder vi oss av praktisk klokhet. För egen del vill jag lyfta fram all den omsorg som finns i de vardagliga kommunikationerna. särskilt då vi möter barn och elever som har svårare att uttrycka sig med språket. Omsorgen är så viktig och värdefull. Den borde få ta större plats i vardagen. Barns rätt att vara delaktiga i omsorgen är självklar. Men ibland också svår att får till. Då stora barngrupper eller lite personal ofta blir avgörande för hur mötena blir i praktiken. Vilan är ett bra exempel. Många barn behöver extra stöd idag och finns det fler barn i gruppen, är det svårt att få sina händer att räcka till alla barn. Även fast man så innerligt gärna vill. Själv tänker jag ofta att det är de tysta, inåtvända och blyga barnen som blir lidande. Ibland känns priset högt.

Phronesis

Praktisk klokhet eller ”phronesis” som det också kallas, handlar om att använda omdöme och erfarenhet för att fatta beslut i komplexa och oförutsägbara situationer. I vardagen handlar det om att kunna anpassa sig till barnens unika behov och situationer. Vi behöver skapa en miljö där barn känner sig trygga och delaktiga. Oavsett hur de kan uttrycka sig. När vi stöttar barn i leken och undervisningen använder vi vår erfarenhet och intuition för att vägleda dem så situationen blir så bra som möjligt. VI behöver få reflektera över hur vi använder den praktiska klokheten dagligen tillsammans i arbetslaget.

Trygg och utvecklande miljö

Att det finns en trygg och utvecklande miljö i förskolan är viktigt. Idag säkerställer vi barns behov av stöd med handlingsplaner och dokumentation. Men frågan är hur det finns tid att diskutera och reflektera över de mjuka värdena på planeringstiden. Många i förskolan och skolan upplever att vardagen präglas av mätbarhet som sällan fångar de “djupare”, “omätbara” kvaliteterna i undervisningen. De som handlar om bemötande, trygghet och relationer. Kvaliteter som inte bara är fluff – utan grundläggande för barns lärande och välbefinnande. Djupet i omsorgen eller betydelsen av omsorg är omöjlig att mäta. Då den också är så personlig och ingen kan veta vad den andre upplever eller känner.

Ofta hör vi att omsorg är svår att definiera, mäta och kontrollera. Vi hör att den är svår att använda i ett system som bygger på kvantifierbara resultat. Samtidigt är omsorg relationellt och kontextuellt. Vi använder den dagligen. Men omsorg beskrivit som trygghet och delaktighet i vardagen går lyfta fram och uppmärksamma i statistiken. Om vi stannar och utvärderar vilka metoder vi använder för att skapa en trygg inlärningsmiljö.

Synliggörande av omätbara kvaliteter

Jag önskar att fler politiker, rektorer och utvecklingsledare använder en del av sommaren till att reflektera över hur personalen i förskolan och skolan kan få mer tid till möten med barnen. Och att mötena med barnen i vardagen synliggörs i den mätbara dokumentationen. Många upplever idag att det behöver finnas mindre detaljstyrd tid och mer tid till möten. När utvärderingarna ska skrivas om året som gått, ta med lite reflektioner om den omätbara omsorgen. Hur ofta reflekterar ni gemensamt över vilka metoder ni använder för att skapa trygghet.

Finns det möjlighet till fler kreativa lösningar? Går det att skapa tid åt djupare reflektion på arbetsplatserna över hur omsorgen kan tillgängliggöras i vardagen? Kan varje möte få börja med några få reflektionsfrågor som vilket bemötande vi vill ge. Eller hur vi skapa diskussion om hur de omätbara kvaliteterna kan bli mer synliga i det systematiska kvalitetsarbetet. När vi börjar reflektera över hur vi vill att barn ska bli bemötta av oss, påverkar det i förlängningen också miljön runt om oss. När barn får uttrycka och svara på frågor och enkäter om hur trygghet upplevs och känns, blir också det omätbara mätbart. Men det kräver att vi vågar lyfta omsorgen som betydelsefull och viktigt.

Och det krävs att det går från ledning och hela vägen i styrkedjan. Rektorn och ledningsgrupperna har ett stort ansvar för att reflektera över hur tiden för möten kan användas för att skapa kvalitet i förskolan och skolan.

Arbetsmiljö

Det är rektorns och ledningsgruppens ansvar att skapa en kultur där medarbetare känner sig trygga att uttrycka sig, är delaktiga och har inflytande över sin arbetssituation. När ledningen lyfter fram omsorgen som betydelsefull och viktig och visar att det ”går från ledning och hela vägen i styrkedjan”, skapar de en miljö som leder till att medarbetare känner sig sedda och trygga i sitt yrkesutövande.