fbpx

Decemberkompromissen och förskollärartäthet

Jag läser just nu en kurs i arbetsrätt via Juridikum på Lunds Universitet. Det är inte nått jag måste göra utan, hör och häpna, något jag vill göra. Samt något som jag gör på eget initiativ. Tänker att jag kanske har nytta av kunskapen, åtminstone i mitt fackliga uppdrag, men även i roll som aktör i musikbranchen.

Hur som helst.

Johan Eckman: Kan vi dra historiska paralleller mellan decemberkompromissen och dagens diskussioner om förskollärartäthet?

Den första delen av kursen är en historisk tillbakablick på arbetsrätten och i avsnittet som handlar om Decemberkompromissen dyker det upp en del som jag tycker är lite spännande.

Ett vanlig krav från Europas fackföreningar var (runt början av 1900-talet) att de ville ha in bemanningsklausuler i sina kollektivavtal. Alltså – att det skulle anställa ett visst antal arbetare för att sköta en viss maskin.

Här skulle jag vilja dra paralleller med diskussionen som, jag åtminstone hoppas, pågår ute i Sveriges förskolor; hur skulle vi vilja att det lagstiftas om barngruppernas storlek, minimibemanning och förskolläraretäthet? Grunden i detta går såklart att läsa om i Sveriges Lärares politik för förskolan som säger att:

Sveriges Lärare kräver därför att staten lagstiftar om:
– minimibemanning
– förskollärartäthet
ett maxtak för barngruppers storlek.

Sveriges Lärares politik för förskolan

Skiljer sig rollerna åt i förskolan?

Man kanske inte kan dra paralleller mellan bemanningsklausulerna och minimibemanningen, men däremot kanske man skulle kunna jämföra minimibemanning med förskollärartäthet? Det är trots allt en viss kompetens som arbetarna var ute efter när det kom till ”en viss maskin”. Hur mycket vi än vrider och vänder på bemanningsfrågan i förskolan är det ändå så att förskollärares uppdrag skiljer sig från barnskötarnas.

Såhär står det till exempel i Läroplanen för förskolan:

Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt. I undervisningen medverkar även andra i arbetslaget, t.ex. barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande.

LpFö 18

Kan vi då enas om att förskollärare har ett ett vidare uppdrag än barnskötare? Helst utan att få diskussionen att handla om bättre/sämre och utan att bli osams? Hoppas!

Kan vi då i samma veva prata om att det kanske skulle behövas en lagstiftning om förskollärartäthet?

Vi kan jämföra med citatet från det här inlägget:

(…) Vår tolkning är att en barngrupp är hela den grupp som ett arbetslag har ansvar för. Exempelvis om det är det 40 barn och 7 personal, så består själva barngruppen av 40 barn. (…)

Pia Williams

Om vi säger att enbart en, av de sammanlagt sju, ur personalen i detta exempel är förskollärare har alltså en förskollärare ansvar, enligt citatet från läroplanen ovan, ansvar för undervisningen för 40 barn.

Är det rimligt?

Vad tycker du?

Och för er som är nyfikna för hur det gick för arbetarna i decemberkompromissen så behöver vi inte prata mer om det…

Författare

#Arbetsrätt, #Barngrupp, #Barngruppernas storlek, #Barngruppsstorlek, #Barnskötare, #Decemberkompromissen, #Förskollärare, #Förskollärartäthet, #Läroplan, #Minimibemanning, #Politik för förskolan, #Sveriges Lärare
2 svar på “Decemberkompromissen och förskollärartäthet”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *