Kvalitativ undervisning trots avsaknaden av systematiskt kvalitetsarbete

Är det möjligt att bedriva kvalitativ undervisning med barngruppen trots avsaknaden av systematiskt kvalitetsarbete? 

Jag har nu arbetat inom förskolans värld i 12 år och varit i olika barngrupper. Både på olika förskolor och med olika åldrar på barnen. I vissa arbetslag har det funnits tid och möjlighet både för enskild- och arbetslagsplanering och reflektion. I andra har det inte funnits någon utsatt tid för det utan planeringen och reflektionen har skett i barngrupp. Eller vid eventuella kvällsmöten, utvecklingsdagar eller spontant i stunden. 

Ska det vara på det viset? Blir undervisningen kvalitativ om jag inte får möjlighet till att sitta ner i lugn och ro för planering och reflektion? Genomförandet av undervisningen sker i barngruppen varje dag men frågan är om den blir kvalitativ. Jag tänker att för att undervisningen tillsammans med barnen ska bli kvalitativ ska det finns en röd tråd, vara något som går att utvärdera, kopplat till läroplanen och barnen ska få med sig något från undervisningen. 

Det kan även vara på det viset att alla i arbetslaget inte känner att planering och reflektion är viktig. Hur ska vi då kunna bedriva kvalitativ undervisning tillsammans i arbetslaget? Blir det någon röd tråd för barnen eller tas beslut bara spontant utan någon större eftertanke? Jag tror det blir en risk att det inte blir någon fokuserad undervisning utan att det bara blir något för stunden. 

På kort sikt

Hur blir det då med undervisningen på kort sikt? Någon form utav undervisning blir det förmodligen men den blir kanske inte kvalitativ. Jag tänker att avsaknaden av planering och reflektion i arbetslaget gör att det blir svårare att hålla samma röda tråd. Det blir även svårare att minnas tillbaka vad som skett under terminen/läsåret vid de olika avstämningarna som görs inom det systematiska kvalitetsarbetet. För om vi inte fyller i de dokument vi har för reflektion/planering – hur ska vi då komma ihåg vad vi tänkte om undervisningen? Visst kanske vissa delar skrivas upp i kalendern, men det blir varken djupgående eller gemensam reflektion. 

Möjligheten att få till en kvalitativ undervisning utan planering och reflektion är kanske lättare för mig som har arbetat fler år inom förskolan till skillnad mot någon som är nyexaminerad. Jag har med mig en större ryggsäck med sådant som jag vet har fungerat och inte fungerat tidigare. Fast det betyder inte att undervisningen blir kvalitativ varje gång! För jag får fortfarande ingen möjlighet till att reflektera eller analysera min undervisning.

Om vi inte heller använder de mallar som finns till vårt SKA hur ska vi då få möjlighet med återkoppling från rektor? Då finns det ingen möjlighet att synliggöra det vi gör tillsammans med barnen. Och vi får heller ingen konstruktiv kritik som kan få oss att utveckla undervisningen. 

På lång sikt

Även om det på kort sikt kanske inte blir påtagligt just där då och tror jag att på lång sikt kan det bli det. Hur ska vi då kunna utvärdera vår verksamhet och undervisning vid halv- och helårsavstämning? Om vi inte har skrivit ner vad vi har gjort eller våra tankar om undervisningen hur kan vi se progressionen i barngruppen och hur barnen uppfattade det vi gjorde. 

Om vi inte kan utvärdera vår verksamhet tillsammans blir det svårt att kunna redovisa för rektor hur verksamheten och undervisningen har bedrivits. Det blir även svårt att gå tillbaka och se hur vi i arbetslaget kan utvecklas vidare i vår undervisning. 

Vad händer om individerna i arbetslaget är oeniga om vikten av reflektion och planering? Var hamnar då arbetslaget? Kommer arbetslag att kunna komma vidare i sin progression med undervisningen? Jag tänker att planering och reflektion är något som behövs för att verksamheten och undervisningen ska komma framåt och utvecklas. Det är en sak att man gör en egen planering och reflektion i sitt huvud. Men att få sitta ner och diskutera tillsammans i arbetslaget tror jag är viktigt både för arbetslaget och för verksamheten. 

Avslutning

Som avslutning vill jag återkomma till frågan jag ställde i början: Går det att bedriva kvalitativ undervisning trots avsaknaden av SKA? Jag tänker att det kanske går till en början för en kort stund. Men att på lång sikt kommer verksamheten att bli påverkad. Det kommer bli svårt för arbetslaget att ha djupa diskussioner och analyser likaväl som att det kommer bli svårt att se progressionen för verksamheten. 

Sammanfattningsvis tänker jag att för att kunna bedriva en kvalitativ undervisning behöver det systematiska kvalitetsarbete fungera. Samt behöver det finnas tid för reflektion och planering både enskild och i arbetslaget.