Undervisning i förskolan – kreativ spontanitet som inte kan schemaläggas!

Varje morgon när jag kliver in på förskolan öppnar jag dörren till en värld där allt kan hända. Här är inte undervisningen synonymt med stelhet, skolbänkar och upprepade övningar. Det är en levande verksamhet som formas av både planerade aktiviteter och spontana stunder. Många tänker att undervisning innebär att barn sitter stilla, men verkligheten i vår vardag är betydligt mer fartfylld.

En tankeväckande resa i vardagens lek 

För mig är undervisning och lärande något som sker hela tiden i förskolan. Oavsett om den är noggrant planerad eller uppstår helt spontant. Varje lek och varje fråga bär på en unik möjlighet till lärande, även om den inte alltid syns direkt. När jag bjuder in barnen att leka att dom är dinosaurier eller jättar som ”äter” träd – allt för att göra broccoli lite roligare – får jag se hur deras humor och fantasi hjälper dom att utmana sig och våga smaka. Dom ögonblicken när deras ögon tindrar av nyfikenhet påminner mig om att undervisning handlar om att våga tänka annorlunda och bryta gamla mönster. 

En stund som verkligen rör mig är när jag ser ett barn koncentrerat lägga pussel. Jag märker hur ögonen lyser av fokus när dom sakta börjar se hur bitarna faller på plats. När mönstret plötsligt blir tydligt – det där lilla ”aha”-ögonblicket – exploderar barnets entusiasm och de fortsätter med sitt pussel på egen hand. Det är just i dessa ögonblick, när nyfikenhet och drivkraft blir så påtagliga, som jag påminns om hur varje litet framsteg spelar en avgörande roll i lärandet. 

Undervisning – En reflektion kring förskolans uppdrag 

Det är inte ovanligt att ordet ”undervisning” väcker bilder av stelhet och skolbänkar. Något som många förknippar med den äldre skolans värld. Men i förskolan handlar det om att skapa en trygg miljö där barnens nyfikenhet och lekfullhet styr. Det handlar om att sätta en tanke bakom varje handling, oavsett om det är ett noggrant planerat moment eller en spontan idé som uppstår i stunden. Ett exempel på detta är när vi tillsammans bygger ett torn av klossar som plötsligt blir lika högt som barnet själv. Det börjar med några få klossar på golvet. Snart märker vi hur ivern och koncentrationen växer hos barnet i takt med att tornet blir högre och högre. Vi räknar klossarna, jämför höjden och plötsligt hör jag barnet utbrista: ”Titta, tornet är lika långt som jag!”. 

I den stunden inser jag hur mycket lärande som faktiskt ryms i en sådan enkel lek. Vi tränar matematik när vi räknar, språk när vi beskriver höjden, och självkänsla när barnet med stolthet jämför tornet med sin egen längd. Det är ett tydligt bevis på att undervisning i förskolan handlar om att fånga och förstärka dom spontana ögonblicken. Det är där barnets egna upptäckter leder till djupare förståelse. Lärandet sker där och då i en situation som varken var noggrant planerad eller strukturerad. Den bara uppstod ur barnets egen nyfikenhet och lust att utforska. 

Undervisning med mening 

För mig är undervisning i förskolan en balans mellan att planera och att lyssna in i barnen. Att ta vara på deras tankar och funderingar. Undervisning med mening handlar om att ge barnen verktyg att utforska världen, att väcka deras undran. Men att samtidigt ha en klar tanke bakom varje aktivitet. Min pedagogik bygger på att varje handling, oavsett om den är formulerad i förväg eller uppstår i stunden, är en möjlighet att stödja barnens utveckling och att utmana dom. 

Jag känner att det är vårt ansvar som lärare i förskolan att omdefiniera begreppet undervisning. Att visa att det inte handlar om att tvinga in barn i en mall, utan om att tillsammans med dem forma en vardag där lek och lärande går hand i hand. 

Vad är undervisning i förskolan för dig?

Dela gärna dina tankar och erfarenheter i kommentarerna – jag ser fram emot att läsa just dina reflektioner!