Kan vi uppleva ikigai genom att arbeta i förskolan?

Jag snubblade över det japanska ordet ikigai häromdagen via ett inlägg skrivet av Andrea Skoglund på LinkedIn. Ett för mig helt nytt ord men inte en helt ny tanke.

Man kan kort beskriva det som att då du gör något du älskar, du är bra på det, du kan försörja dig på det och det är något som världen behöver, då kan du nå det som kallas ikigai – känslan av djupare mening och en känsla av både glädje och ansvar kring det du gör, där du känner att detta är din plats, att här gör du skillnad.

Är det så att vi kan uppleva något som påminner om ikigai i förskolan?

När jag läste om ordet ikigai så kände jag att ”Ja! Kolla, ett ord som beskriver hur jag många gånger känner inför jobbet!”

För mig påminner tanken om ikigai om kasam – känsla av sammahang. I kasam är det begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som ska samspela för att man ska uppleva en känsla av sammanhang och då man upplever en känsla av sammanhang upplever du också större tillit till din förmåga att klara av olika sorters motgångar, egentligen det som vi benämner som resiliens.

Men tillbaka till ikigai!

Kan man känna ikigai, en djupare meningsfullhet, i förskolan?

• Jag tror absolut att vi kan hitta små bitar av en ikigai-känsla när vi är tillsammans med barnen i förskolan.
• Jag själv känner stänk av ikigai när jag är tillsammans med barnen i barngrupp och då vi skrattar, leker och har roligt tillsammans.
• Jag upplever en känsla av ikigai när jag och en vårdnadshavare har haft ett ”svårt” samtal tillsammans men vi kommit ut från det med en gemensam plan, med mer kontakt och mer förståelse.
• Jag känner en hint av ikigai när jag får vara del i att fortbilda kollegor på andra förskolor.
• Jag känner av ikigai när vi i arbetslaget får till grejer så bra att de räcker att vi tittar på varandra så förstår vi direkt vad som menas.
• Jag känner av ikigai när jag hamnar i flow på jobbet.
• Jag upplever ikigai när jag märker att barnen bygger relationer både med oss pedagoger och med varandra.

På nåt vis känner jag att det är detta jag ska göra. Jag tycker om att vara förskollärare i barngrupp, jag vill lära mig mer, läsa mer, göra mer, skriva mer, dela med mig mer till fler. Det är meningsfullt för mig att vara på jobbet, göra jobbet, utveckla jobbet.

Vad tror du?

Har du hamnat i något som kan påminna om känslan av ikigai i arbetet på förskola?

Där du gör något du älskar, som du är bra på, som världen behöver av dig och som du får betalt för?