Förskoleutredningen är presenterad!

Först sköt de på själva utredningen ett halvår. Sen sköt de på presentationen en vecka. Men så plötsligt stod hon där, Eva Broström, sida vid sida med vår skolminister. Och efter åratal av diskussioner om växande barngrupper fick vi äntligen se ett förslag som faktiskt kan förändra förskolan på riktigt.

Maxtak för barngrupperna

Äntligen. Utredningen föreslår att barngruppers storlek och personaltäthet i förskolan ska regleras nationellt för att stärka kvaliteten och öka likvärdigheten mellan förskolor. Bakgrunden är att dagens riktmärken ofta överskrids och att stora skillnader finns mellan olika verksamheter. Enligt utredningen kan stora barngrupper göra det svårare för barn att få det stöd, den omsorg och den uppmärksamhet de behöver, samtidigt som personalens arbetsbelastning ökar. Något som vi i förskolan känner igen till ett hundra procent.

För att skapa bättre förutsättningar för barns trygghet, lärande och utveckling föreslås därför en övre gräns för antalet barn i varje barngrupp. Samt en lägsta nivå för personaltäthet. Utredningen menar att tydligare nationella regler kan bidra till en mer likvärdig förskola där alla barn, oavsett var de bor eller vilken förskola de går i, får tillgång till en utbildning av god kvalitet.

Kort sagt

Barngrupperna ska som mest bestå av 12 barn i åldern 1–2 år, 15 barn i åldern 3–5 år och 12 barn i åldersblandade grupper med barn mellan 1 och 5 år. De här åldersindelningarna sticker ut lite då skolverket (och många förskolor) tidigare gjort indelningen 1-3 och 4-5. Här är inte utredaren jättetydlig i varför – men på ett sätt kan jag förstå att treåringarna kanske ligger närmre fyraåringarna än två-åringarna. Utredningen säger dock att ju yngre barn – desto större vikt av mindre grupper.

För många förskollärare lär de här siffrorna kännas nästan overkliga. På vissa håll ligger man redan nära dem. På andra håll handlar det om en förändring som skulle märkas varje dag i verksamheten.

Samtidigt föreslås också en miniminivå för personaltäthet:

• en personal per fyra barn i åldern 1–2 år
• en personal per fem barn i åldern 3–5 år.

Detta har jag berört tidigare här på bloggen. Det är i princip lönlöst att bara reglera en av dessa saker. Barngruppernas storlek och personaltätheten är tätt sammankopplade. Vi vet ju alla hur det har fuskats med detta tidigare genom att göra små barngrupper men med en minst sagt bristfällig bemanning.

Något förslag om en förskollärartäthet kom alltså inte. Men utredaren sa på presskonferensen att detta var något de hade velat titta på. De ansåg det problematiskt med förslag kring detta då bristen på förskollärare är stor i hela landet.

Personligen tycker jag att vi får ta en sak i taget. Frågan om förskollärartäthet är viktig, men just nu känns det viktigare att få de här grundläggande regleringarna på plats.

Obligatorisk Språkförskola, då?

Som ni kanske minns kallades utredningen från början En likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola.

Utredningen föreslår faktiskt inte att en obligatorisk språkförskola införs, trots att det var en central del av uppdraget. Efter att ha utrett frågan kommer man fram till att en obligatorisk språkförskola för vissa barn skulle innebära betydande juridiska och diskrimineringsrättsliga problem. Dessutom menar utredningen att kvaliteten i förskolan först måste vara likvärdig innan man kan kräva att vissa barn ska delta för att stärka sin svenska språkutveckling.

Skolministern som deltog i presskonferensen var ändå tydlig med att Liberalerna kommer att fortsätta driva frågan…

När kan detta bli verklighet?

Erfarenheten visar att den här typen av reformer tar tid. Utredningen om Tid för undervisningsuppdraget presenterades våren 2024 och först nu har riksdagen fattat beslut. Något liknande tidsperspektiv är nog rimligt att räkna med även här.

I utredningen föreslås det lite olika årtal för när vad ska träffa i kraft. Spannet är mellan 2029-2033. Skollagsändringarna kring barngruppens storlek och personaltäthet föreslås från 1:a juli 2030.

Det är ändå stort

Trots det så är det här ändå den potentiellt största reformen någonsin i förskolan. Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att detta kanske till och med är större än när läroplanen för förskolan kom. För med eller utan läroplan så hade grupperna fortsatt växa. Trots problemet idag med att det föds för få barn så minskar inte barngrupperna – de fortsätter växa. Och de som varit i branschen länge hävdar ju ändå att den första läroplanen mest bekräftade det arbetet som redan gjordes i förskolan.

Därför kan den här utredningen, om den faktiskt blir verklighet, vara den reform som förändrar flest barns och förskollärares vardag sedan förskolan blev en egen skolform.