Svensk barnmusik, vilken skatt! Alice Tegnér, Gullan Bornemark, Mora träsk, Felix Körling, Jojje Wadenius, Georg Riedel, jag hade kunnat fortsätta hela dagen. I nuvarande kurs har jag och mina klasskamrater fått ta del av musik från 1800-talet till nutiden, och igenom detta blivit påminda om all den otroliga musik som finns där ute. Men varför sjunger vi inte fler av dessa låtar i förskolan?
Musik är ett stort tema här på bloggen. Både Johan och Anton har flera gånger skrivit om musik och sådana tankar som jag alltid känt ”ja, det där vill jag också säga!”. Man kan tro att ämnet är uttömt, men icke! Här kommer ytterligare en reflektion, med fokus på musiken vi väljer att sjunga (eller kanske mer den vi inte sjunger).
Att gå utanför sin trygghetszon
Det finns få saker inom förskolan som alla har en gemensam syn på. Precis som vi alla är individer finns det individuella syner och tankar om vårt uppdrag m.m. Trots detta, verkar det alltid, oavsett vilken förskola jag har varit på, funnits en sak gemensamt.

Det är dags för samling. Idag ska det sjungas, och påsen med djur åker fram. Barnen får turas om att välja ett djur ur påsen, och tillhörande sång sjungs. Bä-bä, lilla snigel, lille gris, imse-vimse, björnen sover bryts av med låtar som barnen är lite mer osäkra på, där det mest hörs en kör av vuxna. När djuren i påsen tagit slut säger man tack. Inte en dålig sångsamling alls, tvärtom! Tänk vad kul att få plocka upp djur ur en påse, och så bra att få associera musik till dem.
Men det är väl just detta, att det inte sjungs så många fler låtar än dessa. Oftast kan barnen även ’Hjulen på bussen’ och någon låt till, men efter det tar det stopp. Självklart är det bra att ha en trygg bas med låtar som barnen lär sig, men varför kan vi inte lära oss fler? Måste det kännas sådär bekant, och nästan lite tråkigt, när man sjunger?
Om du kan spela den på högtalaren, så kan du lära dig den!
’Jag kan ju inga andra barnlåtar!’ Absolut, det är ett problem att inte kunna fler låtar. Det blir ju väldigt svårt att lära ut något du själv inte ens kan! Och självklart kommer du inte kunna alla låtar direkt. En del av att sjunga nya låtar är att alla involverade måste börja med att, just precis det, lära sig låten.
Och hur gör man det då? Självklart kan man göra på en massa olika sätt, du kan fråga 10 olika musikintresserade personer och du kommer få åtminstone 10 olika svar. Jag vill dock fokusera på den där omedvetna inlärningen, den där som vi kan få när vi egentligen inte fokuserar på att få in en låt.
Tänk på detta scenariot: det är en regnig förmiddag strax innan lunch. Barnen börjat bli stissiga, och högtalaren åker fram. Du startar en slumpvis utvald spellista och börjar dansa med barnen.
Resten av dagen kan du inte få bort en specifik låt ur ditt huvud! Den där låten, som barnen ville höra 10 gånger idag. Irriterande, eller hur? Men tänk, du har den i huvudet! Du kan (på gott och ont) sjunga låten utantill. Tänk vad många låtar vi hade kunnat börja sjunga i förskolan om vi bara utnyttjade alla dem där barnlåtarna som vi omedvetet har fått inbankade i huvudet.
Allt är bättre än inget
Som musikfantast vet jag att detta kan låta väldigt överväldigande, och ska jag vara helt ärlig tycker jag att all musik är bättre än inget! Jag har varit på allt för många förskolor där man inte vågar ta in musiken, där en gitarr och imse vimse kan göra allt. Och det ska man inte glömma!
Men glöm inte heller alla dessa vackra sånger som finns där ute. Kanske finns det låtar från din barndom som du glömt bort, eller nya låtar som barnen älskar! Musik förgyller dagen för alla, så utnyttja det!!
Utmana dig själv och barnen! Låna sångböcker på bibliotek. Tänk att kanske inte alltid behöver vara i samlingen. Har sjungit med/för barnen utomhus, i en lek, eller leksituation. Sjöng sången ”goddag min fru” när jag lekte med två ”toddlers”. De uppskattade det och sång kan vara en väg till att fånga uppmärksamheten och utveckla språk. En av toddlarna härmade mig och vissa ord, kände då att jag gett barnet nya ord. Så använda sång, ramsor, lekar och text som en språkstimulans.