Lpfö 18 i praktiken – så använder du läroplanen i din veckoplanering

Detta inlägg publicerades i sitt original på planeraren.tankaromforslola.se och har i delar tagits fram av AI. 

Läroplanen för förskolan – Lpfö 18 – är tydlig kring vad barnen ska få möta, men den säger inte hurdu ska planera din vecka. Det är där glappet uppstår: styrdokumentet ligger i ett flik, veckoplaneringen i ett annat, och kopplingen sker (om den sker) i huvudet på pedagogen i farten.

Den här guiden är för dig som vill korta avståndet mellan läroplanstext och tisdag klockan nio. Vi går igenom vad revideringen 2025 innebär i praktiken, hur du kopplar en aktivitet till rätt mål utan att fastna i formuleringar, och hur du kan låta AI göra grovjobbet så att du kan lägga tiden på barnen.

Vad Lpfö 18 (reviderad 2025) faktiskt kräver av din planering

Grunden ligger fast sedan 2018:

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn.

— Lpfö 18

Revideringen 2025 skruvar framför allt på två saker: fler böcker och högläsning ska in i vardagen, och skärmanvändningen ska tonas ned tydligt. Det betyder inte att du behöver skriva om hela din planering – men det betyder att när du planerar veckan är det värt att fråga sig: var kommer boken in? och finns det aktiviteter där skärmen bara ersätter något som funkar bättre analogt?

Det som ofta glöms bort är att läroplanen inte kräver att varje enskild aktivitet ska ha en läroplansreferens klistrad på sig. Kravet ligger på utbildningen som helhet – att målen får utrymme över tid. Det är en viktig skillnad när du planerar, för då slipper du pressen att motivera varje målarövning med ett citat.

Från läroplansmål till konkret aktivitet – en modell som håller

De flesta veckoplaneringar går fel på samma ställe: man börjar i aktiviteten (”på tisdag har vi vattenlek”) och försöker efterhand hitta ett mål som passar. Vänd på det, åtminstone en gång i veckan:

  1. Välj ett målområde för veckan. Till exempel ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.”
  2. Formulera ett vardagsnära vad. ”Barnen ska få undersöka hur vatten beter sig – vad flyter, vad sjunker, vad händer när vi häller.”
  3. Bygg tre olika aktiviteter runt samma vad. En styrd, en halvstyrd, en fri. Då når du fler barn utan att planera tre gånger så mycket.
  4. Bestäm hur du ser lärandet. Vad ska du lyssna efter, dokumentera, återkoppla? Det här steget hoppas oftast över – och det är just det som gör skillnad i reflektionen efteråt.

Om du fastnar i steg 1 eller 2 är det ofta för att läroplanstexten är abstrakt. Där kan verktyget hjälpa: i funktionen för att koppla aktiviteter till läroplanen klistrar du in din aktivitetsidé och får förslag på vilka mål i Lpfö 18 den faktiskt landar i – med citat, inte gissningar.

Så gör AI grovjobbet – utan att ta över det pedagogiska

Det finns en oro att AI ska göra planeringen platt. Den oron är befogad om man ber AI:n skriva ”en aktivitet om vatten för 3-åringar” och kör det rakt av. Men det är inte så AI bäst används i förskolan.

Använd den så här istället:

  • Låt AI föreslå veckans upplägg utifrån ditt fokus. I veckoplaneringen anger du åldersgrupp, målområde och tema – AI:n ger dig en dagsstruktur med aktivitetsförslag som du sedan redigerar utifrån din barngrupp. Grunden tar två minuter istället för fyrtio.
  • Låt AI förklara läroplanskopplingen. När du har en aktivitet du gillar, låt verktyget hitta målen och formulera kopplingen. Du behöver inte längre öppna PDF:en och leta.
  • Låt AI göra variationer. Har du en bra grundaktivitet? Be om tre versioner – en för de yngsta, en språkfokuserad, en utomhus. Perfekt när barngruppen spretar.

Det AI:n inte ska göra är att bestämma vad som är rätt för just dina barn. Den kan inte se att Elsa nyss slutat med napp, att gruppen är trött efter en period av byten, eller att ni haft skavsår kring turordning i tamburen. Den delen äger du.

Sju frågor för att kvalitetskolla veckoplaneringen mot Lpfö 18

Skriv ut och sätt bredvid datorn när du planerar:

  • Får barnen möta både lek, skapande, rörelse och samtal under veckan?
  • Finns det plats för högläsning och boksamtal – inte bara som ”extra” utan planerat?
  • Är minst en aktivitet öppen nog att barnens intressen får styra riktningen?
  • Har jag tänkt in de barn som behöver extra stöd, eller bara ”gruppen”?
  • Vet någon annan än jag vad syftet är? (Om nej – dokumentera det kort.)
  • Har jag reserverat tid för reflektion, inte bara genomförande?
  • Skulle jag kunna motivera veckan för en vårdnadshavare på 30 sekunder?

Får du sju ja är veckan i god läroplanslinje. Får du fem – helt normalt. Får du två – börja om med steg 1 ovan.

Kort om Lpfö 18 vs Lpfö 25

Många söker efter ”Lpfö 25” och undrar om det är en helt ny läroplan. Det är det inte. Det är Lpfö 18 reviderad 2025 – samma struktur, samma målområden, med justeringar kring bland annat läsning, digitala verktyg och trygghet. Om du redan känner Lpfö 18 väl behöver du inte lära om – du behöver läsa igenom revideringen och fråga dig var i din verksamhet det landar konkret.

Prova själv

Testa modellen ovan på nästa vecka. Välj ett målområde på måndag morgon, generera ett förslag på veckans upplägg och redigera bort det som inte passar din grupp. Det tar mindre tid än att skrolla igenom Pinterest – och du står på läroplansgrund från början istället för i efterhand.

Skapa ett gratis konto och få AI-stöd för planering, dokumentation och reflektion — förankrat i läroplanen. 

Skapa ett gratis konto här! 

Författare


Upptäck mer från Tankar om Förskola

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

#Läroplan, #Lpfö 18, #Planering, #veckoplanering

Lämna ett svar