För en tid sedan ställde jag mig från ”Vem är facket?”. Har du kanske också hört frågan, ställt frågan eller klurat på frågan någongång; ”Vad gör facket”? Det har jag. Många gånger.
Så låt mig ”tänka högt” kring vad jag har kommit fram till under de snart 30 år jag befunnit mig i förskolevärlden och i yrkeslivet ( samt några ungdomsår med ströjobb, sommarjobb och annat)…
Facket, mitt fackförbund (som jag gick med i som student på Göteborgs universitet 1993; då hette det Lärarförbundet men numera Sveriges lärare) väckte min fackliga nyfikenhet augusti 1996. Jag hade fått min första fasta anställning som förskollärare med 12500kr i månadslön. Dagen efter avtalsskrivning kom min chef och sa; ”Hoppsan, jag skrev nog lite för hög lön på dig. Vi får skriva nytt avtal med 12000kr i månadslön”. Jag skrev på och ringde sedan facket och frågade om det var okej att sänka min lön på det viset? Det var det självklart inte, men påskrivet avtal är påskrivet avtal. Jag hade hört av mig för sent. De kunde således inte hjälpa mig.
Jag insåg att jag behövde engagera mig och skaffa kunskap i arbetsrätt. Jag blev ombud på min arbetsplats och DET har varit det absolut bästa beslut jag tagit i mitt yrkesliv. Den kunskapen jag fått, har hjälpt både mig och mina kollegor många gånger sedan dess.
Mitt fackliga engagemang
2001 bytte jag kommun till den kommun jag arbetar i än idag. Jag upplevde att de fackliga frågorna som rörde förskolan inte fick så stor plats, utan det var mest skolfrågor som drevs. Fram tills en driftig förskollärare som hette Ingela, började engagera sig. Då hände det grejer. Jag insåg att man kan påverka mer om man aktivt själv också driver de frågor man anser facket bör driva.
Tre år på rad fick jag frågan om att gå med i styrelsen lokalt och tredje gången tackade jag ja. Jag fick sedan ytterligare en förskollärare som facklig kollega, Anna, och vi, vi började kämpa för att förskolefrågorna skulle få den plats i kommunen och utbildningsförvaltningen som de förtjänade.
Och som vi kämpat, drivit frågor, opponerat oss, stridit.. När man efter ett tag i förvaltningen ansåg att förskolefrågorna hade fått FÖR mycket utrymme, då kände jag ”yes!!!Vi har fasen i mig levererat.” Jag insåg att man kan påverka, förändra och förbättra. Det tar tid, men det går. Men det krävs engagemang, tålamod och en gnutta mod. Ju fler som vågar desto bättre kommer vi få det. Det är min starka övertygelse!
Så, om du vill lära dig om dina rättigheter och skyldigheter, engagera dig fackligt. Om du vill förändra och förbättra din och dina kollegors förutsättningar för god arbetsmiljö, engagera dig fackligt. Om du vill bromsa dumma påhitt uppifrån som skulle påverka din arbetssituation till det sämre, engagera dig fackligt.
Tycker du att facket inte gör något, bör du nominera nya representanter alternativt engagera dig själv. Om du inte anser att facket driver de frågor du anser att man bör driva, ställ dig frågan; har jag informerat dem om att det finns en fråga att driva? För det de inte vet om, är svårt att göra något åt. Får du svar som inte du är nöjd med, kontakta någon annan facklig representant. Ge dig inte!
Vad gör den fackliga representanten?
Det som de förtroendevalda sedan gör (dvs den delen av facket – eftersom alla medlemmar utgör facket) är mycket. De kämpar för att inte idiotiska organisationsförändringar ska gå igenom, de driver frågor för att förbättra medlemmarnas förutsättningar och de driver medlemmarnas frågor som de får in från medlemmarna. Allt från att få arbetskläder på arbetsplatsen, slippa sopa hallgolvet och slänga sopor till att få tillräckligt med lön, planeringstid och rätt till rast och paus. De biträder medlemmar i rehabiliteringsärenden eller som kanske fått problem på sin arbetsplats eller har en konflikt med chefen. De samverkar, överlägger och förhandlar med arbetsgivaren om diverse frågor som rör medlemmarna och de utbildar de valda ombuden i lag och avtalsfrågor, informerar medlemmarna om rättigheter och skyldigheter mm. Många gånger utbildar de även cheferna indirekt;)
Men alla frågor är inte fackliga frågor. Till exempel äger arbetsgivaren frågan om kvalitet. Ibland kan man fundera på om de inser vilken låg kvalitet man får om man inte lägger in tillräckligt med resurser. Det är då vi på golvet ibland ”trollar med knäna” och arbetar gratis för att försöka få en båttre kvalitet trots bristande förutsättningar. Det är ohållbart i längden. Gör det inte! Det blir kontraproduktivt! (Se tidigare inlägg om att plocka russinen ur kakan).
Vad har du gjort?
Ställ dig frågan idag; vad har JAG gjort för att få till en förbättring? Hur har JAG engagerat mig? Har jag fört fram till de förtroendevalda vilka frågor jag anser vi som fackförening ska driva? Har jag lagt min röst på rätt personer till de olika förtroendevaldas platser och uppdrag?
Att gnälla med likasinnade i ett personalrum, medför inget starkt fackförbund. Vi vill bli vassare och starkare och vi vill göra det tillsammans.
Nu kör vi!!!