Av Johan EckmanVarför är det så att om du ska göra karriär som förskollärare i förskolan så kommer du längre och längre ifrån barnen och barngruppen? Ibland verkar karriären innebära att du släpper undervisningsuppdraget helt!
I det här inlägget kommer jag redogöra för min tolkning hur Malmö Stad just nu ser på att göra karriär i förskolan, enligt vad som står på hemsidan. Och ja – jag vet att jag finns med på vissa av bilderna som gör reklam för den här ”förskolekarriären”. För ett par år sedan frågade förvaltningen vissa medarbetare om de ville vara med på en fotosession. Eftersom bilderna hör till deras bildbank får de använda bilderna hur de vill.
Lina skrev i förra veckan om att arbetet i förskolan är ”världens koolaste jobb” och varför hon aldrig skulle byta bort arbetet i barngrupp. Och varför skulle man inte kunna göra karriär utan att lämna barngruppen?
Malmö Stad
I Malmö stad känns det som att när det instiftas nya befattningar och stödfunktioner i förskoleförvaltningen med jämna mellanrum. Du ska kunna göra förskolekarriär i Malmö Stad! Men vad innebär det just nu att göra karriär i förskolan?
Alla steg du kan ta ”framåt” innebär att du kommer längre och längre ifrån arbetet med barnen. Här kommer ett axplock, taget ut Malmö Stads verksamhet, på karriärvägar. I dagsläget innebär inte dessa tjänster att du behöver någon kompletterande utbildning.
Förste förskollärare
Tanken från början var att förste förskollärare skulle arbeta 60/40 i barngrupp (som särskilt yrkesskicklig) samt med pedagogisk utveckling. Övervikten skulle alltså vara på arbete i barngrupp. Så blev det inte riktigt på alla ställen… Förste Förskollärare är allt som oftast del ledningsgrupp och ses av många som en ”extra chef”. Långt ifrån alla Förste Förskollärare gör någon tid alls i barngrupp. För att få en tjänst som förste förskollärare bör du ha arbetat som förskollärare i fem år, och således också vara legitimerad.
Biträdande rektor
De här tjänsterna instiftades samtidigt som förste förskollärare. Man kan säga att förste förskollärare och biträdande rektor har delegerats ansvar från rektor. Det pedagogiska till förste förskollärare och det administrativa (och medarbetaransvaret) till biträdande rektor. Biträdande rektor har ingen tid i barngrupp (rimligt) men är ändå lönesättande chef (utan att ha något pedagogiskt ansvar). Kravet för tjänsten är 180hp och erfarenhet från arbete i förskola, men det har det tummats på endel genom åren.
Pedagogiska utvecklingsteam
Utvecklingsteamen arbetar på områdeskontor och ska hjälpa förskolorna (på uppdrag av rektor) med pedagogisk utveckling. Den här funktionen har funnits i olika varianter ”ganska länge” och i lite olika former. Har letat efter en uppdragsbeskrivning, men det verkar inte finnas.
Kompetensteam
Kompetensteamen består av förskollärare och specialpedagoger som ska utveckla arbetet på ”golvet” genom att aktivt arbeta på ”golvet”. Man skulle kanske kunna kalla det för ”särskilt yrkesskickliga som ska sätta ett exempel”. Den här rollen instiftades för bara något år sedan. Tanken är att ett antal medarbetare ur kompetensteamet ska arbeta direkt på en förskola en tid (max två år) och sen bege sig iväg till nästa. Oklart om detta kan ses som en karriärväg egentligen då du är anställd som antingen förskollärare eller specialpedagog och gör de uppgifter som krävs i respektive yrke. Det enda är väl att du inte har en fast placering utan blir placeras där din kompetens behövs mest.
Reflektioner från Malmö Stad
Det jag främst reagerar på är att utifrån alla dessa instiftade yrkesroller så är det enbart en av dessa som har som huvuduppdrag att bedriva undervisning. Och den jag tänker på i det fallet är de som arbetar i kompetensteamen.
I steg två tycker jag att den rollen är lite märkligt eftersom kompetensteamen gör det jobbet som förste förskollärarna egentligen var tänkta att göra. Åtminstone om man ser till den första uppdragsbeskrivningen som fanns för förste förskollärare från 2017 (som tyvärr inte går att hitta, ni får helt enkelt tro på mig där). Och vad är egentligen skillnaden mellan förste förskollärares uppdrag och pedagogiska utvecklingsteamens?
Avslutning
Summa summarum verkar det som att alla dessa roller instiftats för att personalen som jobbar närmst barnen är i stort behov av ledning och stöd i sitt arbete. Är det verkligen så? Förskollärarutbildningen är tänkt att ge förskolläraren det den behöver för att bedriva undervisningen, även om man såklart kan spekulera i termer som att ”man lär hela livet” och ”du blir aldrig riktigt färdig”.
Både skollag och läroplan är tydlig i var ansvaret ligger, och såhär säger läroplanen:
Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.
LpFör18
Det ligger alltså inte på varken förste förskollärare, kompetensteam eller egentligen någon annan än förskolläraren att leda undervisningen. Stödfunktioner i all ära – men ansvaret är förskollärarens! Och rektorns – såklart.
Borde det då inte gå att göra karriär genom att göra ett gott jobb utifrån kärnuppdraget som förskollärare? Hur skulle det då kunna se ut?
Personligen anser jag att vi borde återgå till tarifflöner, dvs en ”lönetrappa” baserad på tjänsteår… Denna skulle följa förskolläraren om man t ex byter kommun och arbetsgivare. Systemet med rektorer som ”lönesättare” anser jag innebära uppenbara risker för ”godtycke”, liksom att enskilda kommuner lockar med högre löner… Jag kan se motargumenten: Att förskolläraren ”slår sig till ro” och ”stagnerar”, men nog är det väl så för de flesta av oss att ”övning ger färdighet”?! För mig känns detta som det mest rättvisa systemet! Då kan du ju per automatik görra karriär samtidigt som du verkar i barngrupp..! Och bevare mig för ”furstelärare”!
Jag tänker att istället för att gå direkt på lönen så borde man titta på hur en karriärväg i förskolan ser ut – utan att den huvudsakliga arbetsuppgiften för en lärare (alltså undervisning) försvinner successivt! Förstår dock problematiken kring det du säger kring lön. Jag tror kanske lösningen hade varit en blandning mellan tariff och individuell lönesättning.
Tack för bra inlägg och att du återuppväcker tankar jag haft genom åren. Min spontana reflektion är att samtliga uppdrag du nämner ( utom chefsuppdraget eller kanske även det) skulle de flesta förskollärare med erfarenhet klara av om förutsättningar inom ordinarie arbetsuppdrag funnits. Dvs kompetensen finns men tid bla finns inte. Så som svar på din fråga, anser jag att erfarenhet är en del i karriären inom yrken som kräver beprövad erfarenhet där ju förskolläraruppdraget ingår.
Om du tex har extrakompetenser inom IT, musik, drama el vad som- borde du kunna göra karriär genom att utveckla dessa delar mer inom din ( eller även andras) verksamheter.
Jag anser att de flesta uppdragen också borde vara sökbara, inte att folk blir handplockade för att de är tjenis med chefen eller verbala esse…
Typ så är min reflektion kring ditt inlägg:)
Jag tycker det där med karriär är svårt.
När jag började jobba i förskolan på 70-talet var det vanligt att män bemöttes med misstänksamhet (ok det händer även idag) och en vanlig reaktion var ungefär:
– Jaha, då ska väl du bli chef? (Med en obehaglig underton av att män inte kunde vara intresserade av barnen eller tillföra verksamheten något.
Jag trivdes i barngrupp, men blev lite bekymrad när nästan alla mina kolleger gick vidare och blev ”föreståndare” (ja, det hette så då). Men att stanna kvar och arbeta i barngrupp borde vara det finaste man kan göra.
Jag lider av en smärre auktoritetsneuros och blotta tanken på att diverse team ska komma och ”inspirera” gör mig spyfärdig. Jag ville bara ha hyfsade förutsättningar och kollegor som stannade kvar.
Och en lön som gick att leva på.
Jamen jag tror inte dina tankar skiljer sig så mycket från mina (och många med mig). Man ska kunna göra en karriär utan att grundstommen förändras! Frågan är bara hur det skulle se ut?