Julen som kultur

Traditioner

När vi närmar oss december närmar vi oss också en tid som är fylld av traditioner i förskolan och skolan. Julpyssel är för många ett måste under december och många letar efter inspiration på internet. Det är lätt att dras till röda hjärtan eller fina tomtar i val av slöjd aktiviteter. Samtidigt  behöver vi reflektera över hur mycket vi traditioner vi väljer att planera in i december och varför. 

Professor Eva Remies vid Göteborgs universitet lyfter problemet med att läroplanen skriver att förskolan ska “överföra och utveckla ett kulturarv från en generation till nästa”. Det står mycket lite om hur man i det sammanhanget ska hantera religiösa inslag i undervisningen. Även skollagen betonar att undervisningen ska vara icke diskriminerande utifrån religon. I läroplanen uppmärksammas också traditioner från andra kulturer. 

Lpfö 2025

• Uppmärksamma traditioner: Barnen ska få ta del av svenska traditioner samt traditioner från andra kulturer.
• Kulturell mötesplats: Förskolan är en kulturell mötesplats som ska stärka barns förmåga att leva med och förstå kulturell mångfald. 

Kulturarv

Det är en intressant fråga att fundera över vad som egentligen är kulturarv. Hur ser det kulturarv som dominerar i förskola/skola ut i dag. Vad behöver aktiviteterna innehålla för att kunna beskrivas som kulturarv?

Min erfarenhet är att många ser advent som viktig. Vi sätter upp fönsterdekorationer och tänder ljusen i adventsljusstakarna. Många läser också adventsverser som symboliserar ljusen. Vi går luciatåg och pysslar i advent. Men vi kanske inte reflekterar så mycket om varför vi gör det. Vi kan också privat ha många olika uppfattningar om vad det är vi förknippar med jul. Religion är också något som väcker många känslor för många oss. Då vi själva har olika minnen från julfirande med oss. En del av oss har också upplevt morgonsamlingar, där vi tände ljus i ljusstaken med fröken varje morgon i advent. Eller sjöng psalmer på lektionerna. 

Det kan vara svårt att skilja på vad som kan räknas som kulturarv och vad som kan räknas som kristna traditioner. Och utifrån ljuset av att förskolan också är en kulturell mötesplats, behöver vi fundera över vad som är vad i undervisningen. Och erbjuda valmöjligheter för barn och elever.

Läroplanerna

Läroplanerna betonar vikten av att skolan ska förmedla och förankra ett etiskt förhållningssätt som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism. I skolan uppmärksammas traditionella högtider och kulturella inslag (som till exempel julavslutning). Dessa aktiviteter måste utformas så att de är kulturella snarare än religiösa. Vi behöver planera undervisningen så att den blir en didaktiskt aktivitet. Med syfte att utöka barns förståelse om julen som en kulturell högtid. 

Kulturellt kontra konfessionellt

• Tända ljus och läsa adventsverser är en del av svenska kulturarvet. Det är en traditionell förberedelse om jul som många deltar i oavsett tro. Ett exempel på kulturarv.
• Aktiviteten blir problematiskt om vi läser den som väntan, på Jesus. En vers som handlar om ljus och mörker, är exempel val av vers som kulturarv. 

Adventskalender och Nissebus

Att öppna luckan i adventskalendern eller låta Nissen komma med uppdrag. Är ett annat vanligt inslag i förskola och. Skola. Många använder kalendrar med bilder, eller olika uppdrag. Huvudsyftet är spänning och nedräkning till julafton.

• Om aktiviteten handlar om att bygga samhörighet i gruppen, så kan den anpassas för att främja inkludering.
• Om kalendern innehåller didaktiska inslag som något eleverna gör i grupp, eller rörelse  har den en direkt koppling till undervisning. 
• Nissebus. När busen handlar om pedagogiska aktiviteter som bakning, siffror, antal, färger och känslor. Är det  enklare att koppla dem läroplanen.

Det viktiga är att vi ibland reflekterar över varför vi väljer de aktiviteter eller lektioner som vi väljer. Jag tänker också att när jultraditionerna följer de skapande processer som redan finns planerade. Skapas en röd tråd som på ett sätt kanske blir tydligare i undervisningen. 

För många är traditioner personliga och känslomässiga. När jag lyssnande på Podden om Lucia på tankar om förskola. Tänkte jag också på att den på många sätt är en mötesplats. En mötesplats som över tid förändras. Det finns så många olika känslor att hantera. I möte med barn, kollegor och vårdnadshavare Samtidigt behöver vi varje år fråga oss. Vad vi vill att barnen ska möta i undervisningen.