Röris i rullning! Varför rörelse är grunden för förskolebarnet – och hur du kan få in mer av det i vardagen

Detta inlägg publicerades i sitt original på planeraren.tankaromforslola.se och har i delar tagits fram av AI. 

Rörelse är en så självklar del av barns liv, men i vår ibland hektiska vardag kan det vara lätt att glömma hur avgörande den är, inte bara för fysiken utan för hela barnets utveckling. Som pedagoger i förskolan vet vi att barn är gjorda för att röra på sig – det är genom kroppen de upptäcker, lär och uttrycker sig. Men hur ser vi till att rörelsen får den plats den förtjänar, varje dag, på ett meningsfullt sätt?

Varför är rörelse så viktigt?

Vi pratar ofta om grovmotorik och finmotorik, men rörelse handlar om så mycket mer. När barn rör på sig stimuleras inte bara musklerna, utan även hjärnan. Koordination, balans, rumsuppfattning och kroppskännedom utvecklas. Och det slutar inte där! Genom rörelse tränas även:

• Kognitiva förmågor: Problemlösning när de ska ta sig över ett hinder, följa en instruktion eller sortera material. Minnet när de kommer ihåg en följd av rörelser.
• Sociala färdigheter: Samarbete i en lek, att vänta på sin tur, visa hänsyn och kommunicera med andra.
• Emotionell reglering: Att hantera frustration när något är svårt, att känna glädje över att lyckas, och att få utlopp för energi kan minska stress.
• Språkutveckling: Att benämna rörelser, beskriva vad man gör eller ser, och följa verbala instruktioner är alla delar av språkträning som sker naturligt i rörelse.

Enligt Lpfö 18 ska förskolan erbjuda barnen en miljö som främjar deras utveckling, hälsa och välbefinnande. I det ingår tydligt balansen mellan aktivitet och vila:

Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god och hälsofrämjande miljö och en väl avvägd dagsrytm med såväl vila som fysiska aktiviteter och andra aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid. — Lpfö 18, reviderad 2025

Detta citat understryker vikten av att planera för både vila och fysiska aktiviteter, och att anpassa dessa efter barnens individuella behov och förutsättningar. Det handlar om att hitta en balans som ger barnen de bästa förutsättningarna för att utvecklas och må bra.

Hur kan vi ge plats för mer rörelse i vardagen?

Det behöver inte innebära ett stort evenemang varje gång. Små, medvetna val kan göra stor skillnad! Här är några idéer:

• Utomhuspedagogik: Naturen är den ultimata lekplatsen. Klättra på stenar, springa i skogen, balansera på stockar – allt stimulerar barnens motorik och kreativitet.
• Musik och dans: Välj musik som bjuder in till rörelse. Fria danser, sånglekar med rörelser eller att leka ”djur som rör sig” är alltid uppskattat.
• Tematiskt arbete: Knyt rörelser till era aktuella teman. Leker ni rymden? Låt barnen flyga som raketer och gå som astronauter på månen. Jobbar ni med djur? Härma djurens gångstilar.
• Lekfulla övergångar: Istället för att bara gå kan ni hoppa som grodor till samlingen, krypa som katter till matsalen eller åla fram som ormar till vilan. Enkla övergångar kan bli de roligaste rörelsepauserna.
• Material som bjuder in till rörelse: Enkla redskap som sjalar, bollar, ringar eller tunnlar kan inspirera till oändligt många rörelselekar.

Utmaningen med att planera

Att få in variation och progression i rörelseaktiviteterna, samtidigt som man ska dokumentera och reflektera över barns lärande, kan vara en utmaning. Vi vill ju att rörelsen ska vara genomtänkt och bidra till barnens utveckling på flera plan, inte bara vara något vi ”gör” för att fylla tiden.

Det är här verktyg som ”Tankar om Förskola” kan vara till stor hjälp. Istället för att uppfinna hjulet varje gång, kan du få nya infallsvinklar och inspiration. Kanske behöver du färdiga lektionsupplägg för ”röris”, eller inspiration för att skapa hindersbanor, eller idéer till hur ni kan införliva rörelse i ert aktuella tema. Med Generera aktiviteter kan du snabbt få fram AI-genererade aktivitetsförslag som är anpassade efter åldersgrupp, läroplansmål och material ni har tillgång till.

Reflektion och framåtblick

Efter en stunds rörelse är det värdefullt att reflektera tillsammans med barnen. Vad var roligast? Vad var svårt? Hur kändes det i kroppen? Dessa samtal stärker barnens medvetenhet om sin egen kropp och sina känslor, och kopplar ihop rörelsen med lärandet.

Att se rörelsen som en integrerad del av all undervisning, snarare än en separat aktivitet, öppnar upp för så många möjligheter. Vi kan planera för spontana rörelsemöjligheter både ute och inne, och vara medvetna om vår roll som förebilder. Vårt engagemang och vår lust att röra oss smittar av sig på barnen.

Så låt oss fortsätta fylla våra förskoledagar med lekfull rörelse, och se hur barnen växer, både fysiskt och mentalt! Har du några egna favoritrörelseaktiviteter som fungerar bra hos er? Dela gärna med dig!

Skapa ett gratis konto och få AI-stöd för planering, dokumentation och reflektion — förankrat i läroplanen. 

Skapa ett gratis konto här!