Första mötet med förskolan

Augusti och september är två månader som innefattar en särskilt viktig uppgift i förskolans värld; att välkomna nya familjer och unga samhällsmedborgare in i förskolans verksamhet.

Det råder många diskussioner kring vad vi ska kalla detta fenomen. Kanske kallar vi det introduktion eller kanske inskolning? Mitt inlägg ska dock inte handla om vilket ord som är rätt eller fel, för det viktigaste är vad vi lägger i de här orden och hur vi gör verklighet av dem. I denna text kommer jag använda mig av ordet inskolning.

Jag har mestadels arbetat med de allra yngsta medborgarna och har stor erfarenhet när det kommer till den första tiden. Jag vet att det är många olika behov och förväntningar hos alla inblandade, så som pedagoger, rektorer, förvaltning, men inte minst vårdnadshavare och barn. Det finns inte en första start som är den andre lik.

För några år sedan fick jag en fråga av en dåvarande student; Vad är viktigast vid en inskolning?

Svaret på den frågan är såklart inte helt enkel, det är det aldrig när det kommer till arbete med människor. Jag minns i alla fall att jag svarade: Trygghet, tydlighet och tillgänglighet. Jag älskar att vrida och vända på ord och fylla dem med mening och görande. För orden ska ju bli handling – vi ska göra orden.

När vi pratar om inskolning nämner vi ofta trygghet. Vad är egentligen trygghet? Det betyder med all säkerhet olika saker för alla. Både jag som skriver och du som läser har kanske helt olika perspektiv på hur trygghet kan se ut. Vi behöver alltså tillsammans bredda perspektiven kring ordens innebörd både med förskolans personal och gentemot vårdnadshavare och barn. Vi måste ställa oss frågan: hur gör vi trygghet?

Det är nämligen där grunden sitter; att ha en gemensam förståelse kring hur välkomnandet går till. Vilka värdeord har ni hos er och hur gör ni verklighet av dem? Hur arbetar ni för att ta reda på vad den nya familjen har för behov och förväntningar?

Oavsett vilka ord eller modeller vi använder oss av är inskolningen ett lagarbete mellan förskola och familj. Vi är ETT lag och inte två. För många är starten på förskolan första separationen som sker och hoppet från hemmet kan kännas högt och det är vårt ansvar att se till att landningen blir mjuk.

Jag arbetar numera med lite äldre barn men orden trygghet, tydlighet och tillgänglighet är fortsatt mina ledord i mötet med nya familjer.

Trygghet: Jag ser mig som ett ankare. Någon som finns där, ett känt ansikte som säkrar när det blåser och känns otryggt. I början finns jag extra mycket men allt eftersom vågar barnet och familjen släppa in fler personer och mer av verksamheten.

Tydlighet: Jag strävar efter att ge familjen och barnen en överskådlighet av förskolans verksamhet. Här innefattar både schema, lokaler, lärmiljöer, arbetssätt, personal och övrig information. Kanske behövs extra stöd i form av tolk eller bilder osv. I detta ord tillhör också diskussionen om vad som ligger inom förskolans ansvar och skyldigheter – återigen blir det extra viktigt att huset och arbetslaget har en gemensam plattform att stå på.

Tillgänglighet: De ska känna att jag finns där både i allvarliga samtal och i det vardagliga mötet. Det innebär också att jag är öppen för att läsa av och vara tillgänglig i samspelet med de nya barnen och deras familjer. Vilka behov finns och vilka möjligheter har jag att möta dem?

Det var mina ord. Vilka ord är dina?

Tips! Det finns massor av bra litteratur kring anknytning och andra ämnen som är viktigt att läsa om just när det kommer till det första mötet med förskolan – och glöm inte lagarbetet där förskola och familjen är ett och samma lag och inte motståndare.