Känns det lite rörigt i hjärnan?

Känns det lite rörigt i hjärnan? Här kommer mina tips för inför hösten!

Jag älskar hösten av olika anledningar; den kyliga luften, löven byter långsamt färg och det är dags för rutiner igen efter sommarens sköna, men oförutsägbara, dagar. Det finns också ett visst pirr i magen; hur ska det bli? För en del kanske pirret är positivt – för andra kanske mindre positivt.

Innan sommaren knackade på förberedde jag materialet för höstens kommande studiedag. Det är alltid mycket som en vill hinna med och tiden räcker sällan till allt en vill och en måste prioritera. Jag tycker att det är viktigt att återgå till grunden och ställa frågorna:

• vilka är vi?
• för vem finns vi?
• Vart är vi nu?
• vart ska vi?
• och hur kommer vi dit?

Vad som behövs prioriteras är såklart olika från verksamhet till verksamhet och det kan också variera oerhört även på ett och samma hus. Jag tror att vi är många som vet att förskolans arbete inte är något som sitter i väggarna. Det sitter i dem som fyller mellanrummet mellan golv, tak och väggar – alltså förskolepersonalen. En förskolas förutsättningar är heller inte konstanta utan kan också variera stort.

Faktorer som påverkar förskolans arbete är många, tex att personal slutar, nya tillkommer, budgeten kanske är knapp och personer med låg eller ingen erfarenhet av förskolans arbete får större ansvar än vad de kanske borde ha. Det är lätt att fastna i de svårigheter förskolan står inför, och det är lätt att hamna i en ältande spiral. Vart leder det? Kanske mot hopplöshet och ineffektivitet? Vem drar nytta av det? Ingen. Varken barnen eller förskolans personal.

Missförstå mig inte nu, för jag vill att vi ska tycka, vi ska höras, vi ska ifrågasätta och diskutera. Men det handlar om att rikta frågorna åt rätt håll och hushålla med vår energi. För den kommer vi att behöva.

Hur ska en då göra för att öka möjligheterna till att vi fokuserar på rätt saker?

Jag tror mycket på att arbeta med KASAM. Känsla av sammanhang. Vad har det med förskolans (ibland ruttna) förutsättningar att göra kanske du tänker? Allt, är mitt svar då. KASAM mäter känslan av sammanhang – alltså i vilken utsträckning en har en känsla av tillit till sin egen förmåga och förmåga att möta motgångar. Ett sätt att stärka sin KASAM är att tydliggöra sitt varför och hur. Det gör att vi skapar en begriplighet och meningsfullhet i vårt arbete.

Känner du dig precis som jag lite tankspridd och inte riktigt har klart för dig vilka trådar som lämnades innan sommaren så är mitt förslag att börja där: skapa begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet.

Ställ dig/er frågorna vart är vi, vart ska vi, hur gör vi och varför då så är ni en bra bit på väg mot ett meningsfullt och begripligt läsår.