Är barnen mogna nog för att bli kallade äldre?

Läser på diverse sidor och i grupper på sociala medier om diskussionen ”storförskolors vara eller icke vara” och tänker att, om det har jag redan tyckt en massa och skrivit inlägg om redan. Det jag däremot inte skrivit om och som jag heller inte ”hoppar högt” över, är hur de forna ”storabarnsavdelningarna” på många håll nu utvecklats bakåt, trots att de flesta även bytt namn till ”äldrebarnsavdelning”. Jag skulle kunna skriva om det ”bajsnödiga” med namnbytet, men det får bli ett annat inlägg. Men att kalla dagens avdelningar för vare sig ”storabarn” eller ”äldrebarn” blir oavsett fel i mitt huvud. Varför undrar ni? Jo, jag ska försöka förklara.

I min kommun och på många andra håll, har man för länge sedan släppt barnperspektivet när det kommer till förskoleverksamhet. Ja, det må låta konstigt men det är sant. Förr, diskuterade personalen från både stora/små (yngre/äldre) huruvida varje enskild individ var mogen för eller hade behov av att flytta ”upp”. Om barnet i fråga – av någon anledning- hade behov av att stanna kvar på avdelningen för 1-3-åringar, tog man dialogen med vårdnadshavare om hur vi tänkte. Vilket de ofta köpte då våra argument var väl grundade. Både utifrån forskning och beprövad erfarenhet, som sig bör.

Men, nu är det nya tider

Nya som enligt mig betyder sämre på alltför många vis. Sämre för barnen och sämre för oss personal. Nu är det nämligen ekonomin som styr. Här som i allt annat inom välfärden. Budget i balans is da shit liksom. Gynnar det barnen? Såklart inte!

Nu för tiden är det i princip enbart åldern som spelar in. Skitsamma om barnets utvecklingsnivå och mognad synkar med åldern eller inte. Siffran gäller. Siffran innebär olika nivåer på pengar in. I min kommun har vi en beräkningsmodell som innebär att ett barn upp till 2,5 år är ”mer värd cash räknat ” än ett barn över 2,5 år. Därav, ju fler små/yngre desto bättre ekonomiskt sett.

Så… säg att vi har Arne 2 år och tre månader. Arne är lååångt fram både mognadsmässigt, socialt, verbalt och motoriskt. Arne upplevs ofta som äldre än han är.

Sedan har vi Bernt. Han är 2 år och sju månader. Bernt är för tidigt född och har redan från start varit ”efter” sina kompisar rent utvecklingsmässigt och har mycket större behov av extra stöd och omsorg än hans jämnåriga kamrater.

Förr, hade det varit självklart att det var Arne som fick börja på ”storbarnsavdelningen” före Bernt

Trots att han är den yngsta av de två. Men inte numera. För nu måste Bernt gå först, utifrån sin ålder. Har du väl kommit till en viss ålder kan du inte vara kvar bland de yngre, eftersom nya måste in. Helst nya i form av nya under 2,5 år med andra ord. För i vår kommuns beräkningskalkyl är Arne ”värd” 1,5 plats medans Bernt är äldre och beräknas vara mer självständig och därmed bara ”värd” en (1) plats.

Den ekonomiska kalkylen är beräknad på 23 platser. Det är vad man beräknar utifrån när det kommer till ”barn/elevpeng”. Detta är såklart en beräkningskalkyl som är politiskt framtagen. Framtagen av personer som med andra ord inte kan förskola och därmed heller inte förstår vilka konsekvenser det medför. Det är också en modell som medför mer problem och förvirring än den medför tydlighet. Kort sagt; det är en kass beräkningsmodell.

Det jag skulle önska, det är att man slutar med att blanda ekonomi och barn i samma ”påse” och istället för att tänka barn som siffror bör man se dem för de unika individer de faktiskt är. Vi skulle behöva backa tillbaks till tiden då professionen i just vår verksamhet fattade beslut om var varje enskilt barn kommer utvecklas bäst och må bäst. Först när de är mogna för det, bör de flyttas från ”yngre” till ”äldre”. I nuläget är det snarare någon form av mishmasch där det spretar så mycket att det är svårt som pedagog att veta eller kunna planera för en kvalitativ verksamhet.

Pengar bör inte styra

Professionen bör ha veto. Det är min starka övertygelse i både den här frågan och i många, många fler. Inte förrän det är vi som avgör vilket barn som är moget och redo för överflytt från yngrebarn till äldrebarn, kan vi likställa dessa definitioner av gruppindelningar med att vi utgår från barnens bästa och därmed få en kvalitativ förskoleverksamhet värd namnet. Då först kan vi kalla det för äldre- kontra yngrebarnsavdelning.