Kommunen går minus – dom privata förskolorna går plus

Att driva förskola i Sverige kan vara rena rama guldgruvan – åtminstone om du driver den privat. Tänk dig ett system där när kommunen misslyckas med sin ekonomi, då regnar det extra pengar även över dom privata förskolorna. Låter det för bra (eller för absurt) för att vara sant? Häng med, så ska jag berätta om barnpengen och hur kommunallagen kan förvandla kommunens minus till privata förskolors plus.

Barnpengen – en rättviseidé som låter bättre än den fungerar

Vi börjar med grunden: Varje barn i förskolan har en pott pengar med sig som kommunen betalar, oavsett om förskolan är kommunal eller privat. Visst låter det sympatiskt? Alla barn ska få samma resurser, oavsett vem som driver förskolan. Men vänta, det blir bättre (eller värre beroende på hur man ser det).

Kommunens underskott blir privata förskolors klipp

Här är hur du som privat förskoleentreprenör kan skratta hela vägen till banken när kommunen gör bort sig ekonomiskt:

1. Kommunen missar budgeten. Dom kommunala förskolorna spenderar mer än vad dom fick från början. Kanske några extra vikarier, kanske bara dålig planering – slutresultatet är ett saftigt underskott.
2. Kommunen täcker underskottet. Jaha, pengarna måste ju fram någonstans ifrån. Kommunen skakar fram extra miljoner för att rädda sina egna förskolor den här gången.
3. Likabehandlingsprincipen slår till. Eftersom kommunen har pumpat in extra resurser per barn i sina egna förskolor, måste dom – enligt lag – ge samma extra slant per barn till dig som driver en privat förskola. Det står svart på vitt att underskottet per elev ska betalas ut även till dom fristående huvudmännen när kommunen tvingats fylla på sin verksamhet med extra pengar.
4. Du håvar in vinsten. Du behöver inte ha gjort ett smack annorlunda under året. Men plötsligt får du kanske 5 000 kr extra per barn i bidrag. Har du 50 barn på din förskola blir det 250 000 kronor rakt in i resultaträkningen. Eftersom du redan har hållit dina kostnader i schack kan en stor del av dom pengarna bli ren vinst.

Inte illa, eller hur? Det är som om någon sa: ”Oj, kommunen klantade sig – här får du en påse pengar för besväret!” Ironin i systemet är skärande. Från början var tanken med likabehandling att inget barn skulle få sämre förskola för att det går i en privat verksamhet. I praktiken kan likabehandlingsprincipen ibland kännas som en ”lyxbehandlingsprincip” för den som äger förskolan. Kommunens underkalkylering blir din julafton.

Likabehandling eller lyxbehandling – vem vinner egentligen?

Man får såklart inte glömma varför regeln finns. Det handlar om rättvisa mot barnen – alla ska med, ingen ska lämnas efter. Om kommunen satsar extra på sina barn måste alla andra barn få samma chans. Men när man ser rubriker om vinstuttag på tiotals miljoner kan man undra om systemet verkligen blev som det var tänkt. Några kanske tycker att det här är ett rimligt pris för valfriheten, medan andra ser det som orättvist att skattepengar landar i privata fickor när kommunen går back.

Satir eller ej – det är så här verkligheten ser ut just nu. Kanske är det dags att antingen ge kommuner större incitament att hålla sin budget, eller att se över hela regelsystemet? Under tiden kan dom fristående förskolorna tacka och ta emot när kommunallagens likabehandlings-krav fyller på deras kassor varje gång kommunen inte får ihop siffrorna.