Fyra enkla steg för att stärka barns självkänsla

Giraffspråket – ett verktyg för tydlig & empatisk kommunikation

Nonviolent Communication kallas ofta för giraffspråket, eftersom giraffen, med sitt stora hjärta och långa hals, symboliserar empati och förmågan att se saker ur ett större perspektiv. Marshall Rosenberg, metodens grundare, betonar vikten av att finna lugnet i känslostormen och identifiera behoven bakom orden.

Jag minns särskilt en gång när jag skulle föreläsa om metoden för ett arbetslag i London. Av misstag hade jag glömt att stänga av ljudet på min telefon. Tur i oturen, för det blev en perfekt inledning på föreläsningen. Efter att ha fått godkännande av mitt dåvarande ex visade jag en bild för gruppen. En bild på mina jordgubbar… som hade vissnat.

Jag presenterade de fyra grundstenarna i giraffspråket och bad alla försöka formulera ett svar till honom, som om de vore jag. Något även du kan fundera på medan du läser vidare.

Fyra steg för att uttrycka sig tydligt och empatiskt

Låt säga att du är på din arbetsplats, och något skaver. Du känner frustration över att din kollega tar lång tid på sig, vilket leder till att du ensam får klä fler barn i hallen. Hur kan du uttrycka det utan att anklaga eller skapa konflikt?

1. Observation: Börja med en saklig beskrivning av situationen, utan värderingar. Till exempel: “När du tar lång tid på dig att komma ut i hallen…”
2. Känsla: Beskriv hur det påverkar dig. “så känner jag mig stressad och trött eftersom jag behöver hjälpa många barn själv.”
3. Behov: Identifiera vad du behöver för att situationen ska kännas bättre. “Jag behöver balans i arbetsfördelningen för att orka och för att barnen ska få stöd i lugn och ro.”
4. Önskan: Föreslå en lösning eller fråga om ett gemensamt sätt att lösa det. “Jag skulle vilja hitta ett sätt att fördela det här jämnt. Hur kan vi lösa det tillsammans?”

Genom att använda den här modellen undviker vi att skuldbelägga och öppnar istället upp för en konstruktiv dialog.

När giraffspråket känns konstlat

Första gången jag kom i kontakt med metoden var jag skeptisk. Det kändes konstlat, löjligt och nästan provocerande. Som lärare i skolan såg jag framför mig barn med stora behov: hur skulle det här fungera i verkligheten?

När jag testade metoden bekräftades först min farhåga. Det blev stelt och onaturligt. Samtidigt fanns en känsla av att det fanns något värdefullt på andra sidan min ovana. Jag började experimentera och insåg att jag inte alltid behövde följa modellen fullt ut. Ibland räckte det att lyfta en observation, andra gånger att bara uttrycka en känsla. Det viktiga var att hitta sätt att prata som kändes äkta för mig.

Med tiden blev det en naturlig del av mitt sätt att kommunicera.

Att lära barnen giraffspråket

Släng “kompis-solen” med intetsägande fraser om att vara snäll. Snällhet kan vara passiv och till och med destruktiv. Som när någon tror sig vara snäll genom att undvika en konflikt, fast det egentligen skapar osäkerhet och irritation.

Istället kan vi använda vetenskapligt förankrade metoder. När ett barn berättar att det blivit knuffat, hjälp barnet att återberätta händelsen med fokus på sig själv. Stötta barnet i att beskriva vad som hände, hur det kändes och vad hen behöver. Om barnet har svårt att sätta ord på sina känslor, ge förslag att välja mellan.

Själv har jag utvecklat en metod jag kallar “tänk på dig själv”. Jag sätter fingrarna mot huvudet och yttrar orden. Barnen har lärt sig vad det betyder. När en konflikt uppstår gör jag gesten, vänder automatiskt uppmärksamheten inåt.

Häromdagen sa en flicka: “Jag kunde ha frågat om jag fick rita på hans teckning.” Hennes bror, som först suttit fast i skam, sa då: “Jag kunde ha sagt att jag blev arg istället för att kasta pennan.”

Att reflektera över sitt eget ansvar i en konflikt skapar trygghet och självkännedom.

Slutligen – svaret på jordgubbsbilden

När jag stod där i London och skulle utbilda om giraffspråket, svarade jag mitt ex så här:

“Jag frågade om du kunde ta hand om mina jordgubbar när jag reste bort. Jag blir besviken och behöver kunna lita på dina löften. Jag önskar att du tänker på att löften är viktiga för mig nästa gång du lovar något.”

Om han tog till sig det? Nej. Han höll inte sina löften. Vi är separerade idag och det är jag tacksam för. För ibland är det viktigaste inte att hålla ihop, utan att förstå när något inte längre bär. Att kunna utrycka sig är inte bara ett sätt att lösa konflikter, utan ett sätt att finna klarhet. För dig som vill ha modet att ta till dig av giraffspråket så handlar det inte bara om jobb, utan även livet utanför.

Giraffspråket är som att vara en levande läroplan som medlar med respekt, medkänsla och reflektion. Förmågor och färdigheter som hjälper för att stå upp för sig själv konstruktivt, även när det känns obekvämt. För ju tydligare vi är med våra egna behov och gränser, desto mer kan vi hjälpa barn att förstå och uttrycka sina.

Hur ska de annars lära sig något vi själva inte kan?