fbpx

När jag läser “syslöjdslarmet” som handlar om att barn inte skulle kunna klippa rakt med sax längre i skolan blir jag nyfiken. Kan det verkligen vara ökad skärmtid i förskolan verkligen vara orsaken till att barn inte skapar lika mycket längre i förskolan. Eller finns det andra orsaker?

Klippa med sax, knyta en knut eller trä en tråd genom en nål. Det är förmågor som elever har allt svårare med, menar flera slöjdlärare. Anledningen tros vara skärmtid.

Aftonbladet 27.01.24


Där jag arbetat

Vad händer med kreativiteten? - Ann Kronberg Larsson

har vi haft spännpapper, fastsatta på ett bord. Intill papperet har det funnits tuschpennor, kritor, lim och tejp. Barnen har uppskattat friheten i att fritt kunna rita en väg på papperet. Och sedan har de skyndat sig att hämta leksaksbilar. Och lekt med bilar till vägen på papperet. Vid samma bord har flera lekar ägt rum samtidigt. Några barn har skrivit bokstäver i andra ändan av bordet. Barnen härmar formerna på bokstäverna. Några dagar senare har andra barn kommit dit och blivit nyfikna på det som står på papperet. Då har nya samtal uppstått. När spännpapperet suttit upp en längre tid har avtrycken på papperet också återspeglat det varit barnens samtal och intresse på ett spännande sätt.

Vi har ofta ordnat ett litet rum där femåringarna har kunnat breda ut sig i sin lek. Där har det funnits mer anpassat material för de stora barnen. Papper i olika färger, målarfärg, plusplus och mosaikbitar. Har barnen önskat lim och pärlor så har vi ordnat det med. Barnen har uppskattat att kunna rita. Vi har gjort uppdragsloppor, mängder med flygplan, snöstjärnor och pappersblommor. Ett helt år arbetade vi med att göra drakar. Barnen fick välja material, sedan utforska vilka papper som lyfte lättast från marken.

Fint och fult

Någonstans i fyra-femårsåldern börjar ord som fint och fult smyga sig in i barnens skapande.

De försöker måla prinsessor och slott. De vill ha prinsesskrona och klänning. Några vill måla en bil eller djur. Resonemanget om hur det ser ut blir viktigt. Särskilt när barnen sitter i grupp och målar. Då barn utvecklas olika finmotoriskt och har olika intressen. Jag tänker att det är viktigt att vi har en bredd i skapandet. Vi behöver skapa en bro mellan gruppens gemensamma skapandet och barns egna mer föreställande bilder. Så att det inte blir så värdeladdat att uttrycka sig kreativt.

Styrda eller icke styrda material

Barns förhållningssätt till bilder handlar lika mycket om vår gemensamma kommunikation om bilder och estetiskt skapande. Finns det något som är fint eller fult material och hur kan vi hantera det? Får barnen tillgång till eget skapande och eget flöde idag.

En bildlärare i specialpedagogik berättade för mig att valet av material är viktigt för barn i behov av särskilt stöd. Barn med autism fastnar i detaljer när de skapar. En viss färg kan vara viktig att blanda med en annan speciell färg. Då just de färgerna flyter ihop på ett särskilt sätt när de målar. På samma sätt kan ett visst papper ge ett exakt sorts uttryck i bilden. Då blir den sortens papper avgörande för att barnet ska vilja måla. Därför vill en del barn bara måla på vita kopieringspapper. Eller använda en viss sorts blyertspenna. Hårdheten på pennorna kan alltså vara viktig för resultatet på papperet.

Jag tror att det är superviktigt att barn får tillgång till att utforska egna val av material. Kreativt skapande är barnens sätt att skapa sammanhang. Med en tillåtande attityd kan vi ge barn möjlighet att utveckla en självkänsla..

Den stora användningen av styrda uppgifter och färdiga mallar, tror jag minskar barns vilja att klippa och sy. I en tid när skapande kanske minskar till förmån för mer styrd teoretisk undervisning, behövs debatten om plats för barns egen kreativitet.

Jag tror alltså inte att skärmtid minskar barns förmåga att klippa. Utan snarare vårt förhållningssätt till barns skapande. En annan sak som jag funderat på är om de mätbara målen i undervisningen leder till en minskad kreativitet i förskolan.

Vad tror du?

Författare

#Färdigheter, #Finmotorik, #Pyssel, #Sax, #Syslöjd
Ett svar på ”Vad händer med kreativiteten?”
  1. Intressant läsning. Arbetar också utifrån Fint och Fult. Att få varje individ att känna glädjen i att skapa kreativt på olika sätt, olika material, metoder och verktyg. Det ger så mycket ,att kunna följa barnets egen utveckling, progression i både tankar och i skqpandet. Det gäller bara att bredda och göra undervisning och lärande möjligt för alla indivder på olika sätt. Spännande artikel, att reflektera runt i arbetslaget. Tack.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *