Av Anna-Maria Ackre SjöstedtPå förskolorna där jag arbetar har vi fokus på ett utvecklingsorienterat arbete, precis som på många andra förskoleenheter. Detta innebär att vi lokaliserar förbättringsområden i slutet av läsåret för att veta vad vi ska fokusera på nästkommande läsår. Ett av årets lokaliserade förbättringsområden är att vi vill arbeta mer med att utveckla vår utemiljö nästkommande läsår. Så då tänkte jag att det hade passat med ett blogginlägg, för att sätta ord på mina tankar om utemiljön. Detta med koppling till leken. Anledningen till kopplingen till leken är för att det är vårt fokus på enheten. Den ska ha en central plats i barnens utbildning, också enligt läroplanen. Leken ska vara i fokus hela dagen inne som ute, helt enkelt.
Som jag skrivit om innan så arbetar vi utöver leken även med sagan som tema. Sagan som tema och leken är våra viktiga verktyg för att skapa en lustfylld vardag för våra barn. Vi vill se förskolans verksamhet genom ett ”hela dagen”-perspektiv. Med hela dagen menas att vi vill ta tillvara på barnens lärande hela dagen, inte bara viss tid på dagen. Det är här det faller lite i vårt arbete med utemiljön. Den syns inte riktigt i vår dokumentation och i vår kvalitetsförbättring. Hur ska vi arbeta med detta då?
Allt börjar med oss själva
Vad behöver vi göra för att komma åt en ökad kvalité på barnens utevistelse? Vi behöver börja med oss själva och göra en förändring i vårt sätt att tänka kring vår utevistelse. Och skapa nya vanor. För att skapa förutsättningar för lek ute och även utveckla leken ute så kan vi börja tänka kring vilka möjligheter vi har. Hur planerar vi för utevistelsen? Hur pratar vi om vad vi ska göra med barnen? Utmanar vi oss själva att göra saker vi inte brukar ute så utvecklar vi och vidgar möjligheterna för lekens innehåll.
Att planera för utevistelsen gör att vi blir mer medvetna om vad vi gör ute med barnen. I planerandet kan vi också ha som vana att reflektera kring vår roll som pedagog ute. Visar vi att vi är nyfikna och vill upptäcka nya saker tillsammans med barnen ute? Eller visar vi att utevistelsen är tid vi är passiva och fungerar mer som ”vakter”? Eftersom vårt arbete ska utveckla och vidga barnens lekar så måste vi ju också visa intresse för deras lekar. Och det behöver vi göra både inne som ute. I ordet ”vidga” lekarna behöver vi också tänka kring vad vi kan erbjuda i leken, som barnen själva inte tänker på. Här kan typiskt innematerial som tas ut vara ett gott exempel på det.
Låter vi barnen ta ut leksakerna och leka med samma material ute som inne så skapar vi fler möjligheter. Detta kan vara en motivation för barnen som är mitt i lek när de ska gå ut, att få fortsätta leken. Det är också något som kan utveckla de lekarna som sker inne.
Ta tillvara på barnens idéer
Att förbereda barnen genom att ha samtal om leken innan utevistelse kan ge barnen möjlighet att planera sin lek. I det planerandet kan vi vuxna också ta tillvara på idéer barnen har kring utemiljön och arbeta med det. Har vi en förutbestämd tanke tillsammans så kan vi skapa ett rikare innehåll i vår utevistelse.
Det kan också skapas magi och spänning i vad vi ska göra ute tack vare inlevelse från oss vuxna. Här har vi sagan som verktyg som vi kan koppla till vår verksamhet och våra aktiviteter inne såväl som ute. Sagan skapar magi för oss att arbeta med hela dagen. Den skapar också en röd tråd i vår verksamhet som gör att vi kan knyta samman inne och utemiljö. Genom sagan skapar vi också möjlighet att utveckla barnens lekar med inspiration från sagan. Det går att läsa mer om vårt arbete med sagan i ett tidigare inlägg.
De viktiga mötena ute
Ute har vi även möjlighet att bygga relationer mellan grupperna och barnen får möjlighet till andra lekrelationer. I leken ute kan vi ge barnen möjlighet att leka ”över gränserna” genom att vi erbjuder olika typer av lekstationer. Genom att vi vuxna erbjuder specifika lekar ute kan barnen välja lek utifrån aktivitet istället för att välja utifrån vad kompisarna vill leka. Sistnämnda blir lätt ett mönster när det aldrig erbjuds nya saker i utemiljön utan att det alltid är samma klassiska utelekar. Den lekande vuxna kan visa barnen nya sätt att leka i olika miljöer ute som de annars kanske inte väljer.
När vi erbjuder lekar ute behöver vi också vara noga med hur vi erbjuder det. Eftersom det ofta är många barn ute samtidigt så finns det en risk att det är de barnen som är mest framåt som får möjlighet att delta i lekarna vuxna erbjuder. Detta framför de barnen som behöver lite mer tid på sig att känna in och observera. Här är det viktigt som vuxen att vara medveten om vad som händer i aktiviteten men också runt den.
Att se lite utanför en lekaktivitet och vilka barn som visar intresse även på avstånd. Detta ansvar behöver ligga på den vuxna som kanske inte är aktivt med i leken utan står lite utanför. Eftersom den aktiva lekaren kan ha svårt att se vad som händer lite utanför leken. Ett annat sätt att nå både fler barn och utveckling i leken är upprepning. Erbjuder vi någon typ av iscensättning eller lek ute, erbjud den flera gånger för att ge fler barn chans att delta över tid.
Avslutning
Genom ett mer medvetet arbete kring vår utemiljö finns en förhoppning att vi kan nå en högre medvetenhet kring vårt arbete hela dagen. Att en ökad medvetenhet ute även för med sig en ökad medvetenhet inne. Och med den ökade medvetenheten kommer också den ökade kvalitén på vår verksamhet över hela dagen.
